Juli 2017, en reflektion kring ÄFF
När serien vänder ligger ÄFF på en stabil plats mitt i tabellen i division 1 södra. En fantastiskt bra prestation med tanke på turbulensen sedan degraderingen från ”Superettan” i höstas, en nedflyttning, som rent sportsligt kändes onödig. Det lag vi hade då borde definitivt ha räckt till nytt kontrakt men ett antal fel beslut av folk i olika funktioner fick ödesdigra konsekvenser. Sedan är det en annan sak, att klubben ekonomiskt inte hade några möjligheter att fortsätta på elitnivå.
Seriespelet 2017 inleddes på ett lysande sätt men efterhand har verkligheten kommit ifatt laget. Truppen har egentligen överpresterat, som jag ser det och den position, som ÄFF just nu ligger på är kanske realistisk. Prestationerna har varit väldigt ojämna, vilket kännetecknar en ung och orutinerad spelartrupp. I sina bästa stunder kan laget vinna mot vilket motstånd, som helst i serien, vilket har gjorts men förluster mot bottenlagen Rosengård och Qviding bekräftar lagets ojämnhet.
Nu vänder serien och nu är det upp till bevis om Kalle Björklunds skapelse skall hålla hela vägen. Ett nytt kontrakt är naturligtvis det primära och något annat tycker jag inte någon kan begära. Jag ser dock med oro på de spelarförluster, som nu görs. Det är min absoluta uppfattning, att ett par kvalitetsspelare måste in i spelartruppen, om kontraktet skall kunna ros i hamn. Med det nätverk, som tränare Björklund har borde det inte vara så svårt, att rekrytera spelare. Ekonomiskt svårt, ja men de spelare, som nu försvinner ger ju ett visst manöverutrymme.
Det är nu viktigt, att styrelsen agerar snabbt och ger tränarstaben de verktyg, som behövs. Konsekvenserna ny degradering vill jag inte ens tänka på.
Hälsar!
Helgonet 48
