Det gäller att vara bäst när det gäller. En tränares viktigaste uppgift är, att få ut max av varje spelare. Ett bra anfallsspel bygger på ett solitt försvarsspel. För bästa möjliga resultat är det helt avgörande, att tränaren tar ut rätt lag. När spelet inte stämmer gäller det att snabbt analysera och ta rätt beslut. Ingen av dessa förmågor visade Erik Hamrén upp i matcherna mot Ryssland och Österrike. Han spelade med en vänsterback, som inte spelat en hel tävlingsmatch på ett halvår. Med en mittback, som visserligen spelar ordinarie i FC Köpenhamn men i en liga, som är svagare än vår allsvenska. Mot Ryssland, till höger i backlinjen, en extremt vänsterfotat spelare. Nu var han ändå bäst i backlinjen och för det belönades han med att bli petat mot Österrike. Våra mittbackar hade jätteproblem mot Ryssland och Österrike. Har inte sett ”Granen” göra två så dåliga matcher på mycket länge. Antonsen borde inte spelat någon match alls. Det räcker inte, att vara en just och trevlig kille. Ett stort ansvar kom att falla på Granqvist och det ansvaret klarade han inte av att axla.
Tillgänglig i båda matcherna var Oscar Wendt. Han har visserligen inte, så här långt, varit en tillgång i landslaget men just nu är han ordinarie i Borussia Mönchengladbach i Bundesligan och spelar frekvent.Det märkligaste av allt är den ständiga sidsteppningen av Jonas Olsson. Jonas spelar ordinarie i ”världens bästa liga”. I West Bromwich Albion FC spelar han varje vecka mot de bästa av forwards och gör det bra. Vad har Hamrén mot Olsson? Vad jag kommer ihåg har han bara gjort en rejäl tavla i landslaget, betydligt färre än vad de nuvarande mittbackarna har på sitt samvete och för den tavlan straffas han fortfarande. Vet annars inte hur jag skall tolka förbundskaptenens uttagningar.
Obegripligt var också, att samma svenska lag kom in efter halvtid. Efter två assister åt fel håll borde naturligtvis Källström fått stanna kvar i omklädningsrummet efter pausen. Zengin borde rönt samma öde även om han vitt och brett före matchen talade om, att han var i sitt livs form. Lite ödmjukhet skadar inte och ibland är det bättre att hålla tand för tunga.
Jag vet, att Österrike hade scoutats noggrant och att ett viktigt besked var att se upp med deras inkastvarianter. Efter 37 minuter, då Hamrén av någon outgrundligt anledning ansåg, att Sverige hade spelat bra, hade Österrike skapat tre chanser efter snabba inkast och gjort två mål. Hur tänkte man egentligen, när Källström fick markera deras bäste huvudspelare Marc Janko. Jag lider med Isaksson, som gör en kanonmatch men ändå måste släppa fyra bollar bakom sig.
Nä, det är dags ersätta Hamrén. Han har inte den kompetens, som krävs för leda ett litet fotbollsland till stora slutspel. Den förmågan hade många av hans företrädare, senast Lagerbäck, som nu med ett avsevärt mindre namnkunnigt lag, har fört Island till EM-slutspel. Dit kommer nog Sverige trots allt men med Hamrén vid rodret kan vi inte förvänta oss, att bli mer än en sparv i tranedansen.
Östersund på söndag, Ingen omöjlig uppgift på något sätt men vi måste kunna spela bra fotboll i mer än en halvtimme. Vi hade tur mot Värnamo och det förtjänade vi. Vi har haft tillräckligt med oflyt tidigare under säsongen. Det var en storstilad kämpainsats som de gula gjorde på Finnvedsvallen men vår backlinje har stora brister och det slarvas i anfallsspelet. Denna gång gjorde Oscar en riktigt bra match och såg till, att vi kunde åka hem med en ”trea” i bagaget. Vi måste visa upp ett distinktare försvarsspel och vi får lägga av med chansbollar på offensiv planhalva. Det har redan kostat oss tillräckligt med poäng. Det finns en bra inställning och en god vilja hos laget men otryggheten och osäkerheten finns där även om vi tar ledningen i matcherna. Förhoppningsvis har landslagspausen inneburit bra träning och efter sex förlustfria matcher i rad borde nu självförtroendet vara återställt.
Mitt tips får bli 2-1
Hälsar!
Helgonet 48
