The Final Countdown

Vi gjorde ingen bra match mot IK Frej. Många felpass och som tidigare matcher hade vi svårt att försvara oss i korridorerna även om det blev bättre efter paus. Det var dock vad jag hade förväntat mig. Spelets kvalitet är just nu av underordnande betydelse. Huvudsaken är att tillräckligt många poäng hamnar på kontot så att vi slipper kvala. Mycket talar för att det blir så. Med sex poäng och tre mål till godo på Mjällby kommer vi inte att missa detta. Dessutom är fler lag inblandade detta fotbollsdrama, som är det enda som ger spänning åt ”Superettans” serieavslutning. Jag räknar med spel i landets näst högsta serie även 2016 för ÄFF, året då klubben fyller 40 år. Då hoppas jag, att vi kan lämna de två senaste årens ”lindansande” bakom oss.
Matchen i Täby var överhuvudtaget dålig. Mina bestående minnen från kampen är dels dimman, som svepte in över Vikingavallen men framförallt Oscar Berglunds strålande målvaktsspel. Bäst på plan och Oscar har verkligen hittat formen så här i ”grevens tid”. På söndag kommer Athletic FC United på besök, ett lag jag vet väldigt lite om. Klubben har sina rötter i Väsby United och FC Café Opera, en märklig skapelse på sin tid. ”. När vi 2002 gjorde vår debut i landets näst högsta serie, spelade Café Opera redan i ”Superettan. En trevlig bekantskap, som efter traditionell förbundsträff våren 2002 i Stockholm, bjöd in oss till krogen Café Opera i huvudstaden. Där vi hade ett par timmars trevlig samvaro.
I våras blev vi krossade på Skytteholms idrottsplats. Resultatet 0-3 var smickrande efter 4-19 i avslut. I AFC United spelar Othman El Kabir, en spelare, som gladde oss mycket förra hösten med bra spel. En väldigt snabb spelare, som inte får ges fria ytor att djupledslöpa på. På lördag räknar jag med att han rörelsefrihet kraftigt kommer att begränsas. Andra spelare med god renommé är Omar Jawo och Rober Massi.
På söndag tar vi de poäng, som behövs för förnyat kontrakt och jag räknar med revansch för vårens utspelning och att alla poängen kommer att stanna i Ängelholm.

Mitt tips är ÄFF-seger med 3-1.

Hälsar!
Helgonet 48

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Nedräkningen har börjat

På lördag väntar Täbyklubben IK Frej. Ett lag, som i våras bjöd ÄFF på en rejäl runda. ”En obegriplig matchutveckling”, skrev jag då, efter det att ÄFF förlorat med 4-0 mot en föga imponerande motståndare. Obegriplig därför att vi, spelmässigt, hade varit helt överlägsna i första halvlek. Mitt i den överlägsenheten bjöd vi Frej på ett ledningsmål och de var inte sena att utnyttja den bjudningen. Det som utspelades i andra halvlek vill nog spelarna helst inte komma ihåg. På tre ytterligare chanser, lika genröst serverat av hemmalaget, gjorde Täbylaget tre mål till. När slutsignalen gick var det inte orättvist med 0-4. Snacka om kollaps! Nu glömmer vi den matchen. Nu är det nya förutsättningar, som gäller.
ÄFF kommer till spel med ett allt bättre självförtroende. Segern hemma mot Degerfors gav råg i ryggen. Jag kan konstatera, formen har infunnit sig hos vår centrallinje. Våra mittbackar, Johan Eiswohld och Eric Pothast spelade strålande mot Degerfors liksom Sebastian Carlsen på centrala mittfältet. Fredrik Karlsson, som hoppade in i andra halvlek, satte det viktiga 1-1 målet och tycks nu vara på väg tillbaka mot formen efter ett par svaga insatser. Tyvärr är han avstängd mot Frej. Den måttligt imponerande rättskiparen hittade en billig varning, som normalt sett inte ens hade inneburit en tillsägelse. Det springer omkring allt för många svaga domare i ”superettan”. Jag upplever, tyvärr, att domarkvaliteten blivit sämre under denna säsong. Förhoppningsvis axlar Pjotr Johansson Fredriks mantel och blir matchvinnare på lördag. Avstängd är också Vlado Zlojutro men det står spelare på kö att ta över ansvaret så det ser jag inte som ett problem. Viktigast är, som jag ser det, att Christian Ljungberg är tillbaka efter avstängning. Christian har under hösten varit en av våra bästa spelare. Centralt är vi starka, som sagt. Det är på kanterna, framförallt defensivt, vi har problem och då känns det bra, att Fredrik Lundgren och Martin Rudolfsson snart är tillbaka i speldugligt skick även om de, kanske inte, är aktuella till denna match. Det behövs mer konkurrens på kantpositionerna.
Vinst för ” de gula” innebär med största sannolikhet nytt kontrakt utan kval. En poäng betyder, att kvalspöket finns där. Mycket beror naturligtvis på hur de andra matcherna slutar. Det blir en riktig nagelbitare på Vikingavallen i övermorgon. IK Frej kommer att sälja sig dyrt, var så säkra på det men som vanligt är jag optimist och tippar knapp ÄFF-seger, 1-0 eller 2-1.

Hälsar!
Helgonet 48!

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Nu skall det avgöras

Matchen mot Mjällby såg länge ut att bli en lugn resa. Ända fram till den 59: e minuten, då Fredrik Karlsson, efter ett fint förarbete av Vlado Zlojutro, gjorde 1-0. ÄFF hade fram till dess dominerat matchen. Det har hänt tidigare och nu hände det igen. Efter ledningsmålet spreds sig en oro i laget. Oron att ännu en gång tappa en ledning, vilket hänt flera gånger i höst. Taktiken med hög press och snabba omställningar övergavs. Istället föll lag hem i en låg försvarsposition för att slå vakt om ledningen. Inte medvetet naturligtvis men rädslan att förlora var så stor att hjärnorna inte fungerade som de skulle. Plötsligt spelade laget med nerverna utanpå tröjan och det resulterade i många individuella misstag. Mjällby tog över initiativet och lyckades, helt rättvist, kvittera genom en något otränad Teteh Bangura men mål kan han göra. Varför det blir så här är lätt att förstå, som jag också tidigare påpekat. Den svaga säsongen före serievändningen har satt djupa spår i ÄFF-elvan och det tar tid att bygga upp tilltron till lagets förmåga igen efter en sådan lång svacka. Christian och Magnus och laget är på god väg men är inte där än. Poängtappen efter klara ledningar de senaste matcherna är ett tydligt bevis för det. Jag tror väl inte heller att det är realistiskt att tro på en stor förändring redan i höst. Matcherna mot Östersund, andra halvlek och Jönköping väckte emellertid falska förhoppningar hos mig. Att spela så bra fotboll mot seriens två topplag, fick mig och andra att tro, ”att nu har det vänt”. I matcherna mot GAIS och Mjällby blev vi brutalt påminda om att så var inte fallet. Nu gäller det att ta de nödvändiga poängen, som behövs för förnyat kontrakt. Vi har, trots allt, allt i våra egna händer och möter både Frej(borta) och Athletic(hemma). Nu gäller det först klassiska Degerfors på söndag. På Stora Valla, i våras, gjorde vi en riktigt på match och var förtjänta av en ”trea” men lyckades bara bärga en poäng. Positiva minnen är viktiga för framgång och från vårmatchen finns mycket positivt att komma ihåg. På söndag är, hoppas jag, både Pjotr och Johan tillbaka i truppen. Väldigt viktigt, eftersom de, enligt mig, är våra två formstarkaste spelare för tillfället. Så hoppas jag på att Marcus Bergholtz är mer fokuserar på sin roll i motståndarnas straffområde och inte, i sin överambition, ägnar sig åt att jaga boll för mycket. Marcus är offensivt vår klart bäste huvudspelare och med Pjotr och Vlado på kanterna så räknar jag med många precisa inlägg. Då är det viktigt att Fredrik inte lämnas ensam i ”boxen” att förvalta inläggen.
Vinst på söndag och det ser väldigt ljust ut för oss. Årets sista match går mot Varberg på bortaplan(1/11), ett lag som inte har mer att spela för än äran och placeringen. Vi skall nog inte räkna med någon hjälp ifrån det hållet. Med Jörgen Wålemark som tränare är det garanterat, att Varbergslaget kommer att gå för fullt ända in i kaklet.
Jag tror vi på söndag upprepar vårens fina spel från Stora Valla och vinner med 3-1.
Hälsar!
Helgonet 48

Posted in Uncategorized | Leave a comment

David mot Goliat

Malmö hade inte mycket att sätta emot Real Madrid i gårdagen match i Champions League. Tycker dock att MFF gör en bra match och kommer undan med hedersamma 0-2. Det krävdes emellertid ännu en storstilad insats av Johan Wiland för att hålla siffrorna nere. Johan torde så här långt vara en av turneringens bästa målvakter och det vore tjänstefel, att inte ta ut honom till de avslutande EM-kvalmatcherna. Tycker att flera av Malmöspelarna hävdade sig väl ute på plan och visade mod och försökte utmana spanjorerna, framförallt i den andra halvleken. Rosenberg, naturligtvis men även Tinnerholm stack ut. MFF skapade, av naturliga skäl, inte så många målchanser. Det gick väldigt snabbt där ute och det var inte ofta Malmö fick låna bollen. Statistiken över bollinnehavet var förkrossande till Reals fördel. Trots detta skapade MFF ett par lägen, som med lite flyt kunde resulterat i ett kvitteringsmål och hur det hade gått då kan vi bara spekulera om. Jag tänker på Rosenbergs nick och när Tinnerholm fick fritt skottfält men inte riktigt fick träff på bollen. Naturligtvis var Reals seger hur rättvis som helst och så har de Ronaldo, ett fenomen, som gör skillnad. Det var inte så, att han vände in och ut på MFF: s försvar ideligen men han gör båda målen, elegant, kliniskt och avgör matchen.
Även om Malmö FF är Sveriges överlägset rikaste klubb så är de väldigt små jämfört med Real Madrid. Den spanska storklubben omsätter 5,2 miljarder, MFF knappt 400 miljoner. De allsvenska lagens sammanlagda omsättning är ungefär en tredjedel av Reals. Det är klart att Malmö inte kan konkurrera med Madridlaget eller med PSG för den delen, som omsätter knappt 4 miljarder. Men Malmö FF gör det bra och kan liksom tidigare generationer av allsvenska lag emellanåt hävda sig bra ute i Europa. Jag tänker framförallt på IFK Göteborg, framgångsrikaste svenska laget genom tiderna, på 80-talet och på MFF på 70-talet. Under senaste decennierna har även AIK och HIF haft framgångar i Europaspelet. Det är svårare idag. Topplagen i allsvenskan håller inte samma klass, som förr. När Göteborg och Malmö hade sina stora framgångar spelade halva laget i landslaget. I ett landslag, som hade mycket högre ranking i världsfotbollen än vad Sverige har idag.
Tror att MFF har en bra chans att ta sig till Europe League. Shakhtar Donetsk är en mer resonabel motståndare men det blir inte lätt. Det krävs vinst hemma och minst en poäng på bortaplan för avancemang. Det är också viktigt att fortsätta och förlora ”hedersamt” för att tro på poäng mot ”de stora” är inte realistiskt. Delar Shakhtar och MFF på de inbördes poängen blir det en målskillnadsaffär och matcherna så här långt talar till Malmö FF: s fördel.

Hälsar!
Helgonet 48

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Läs vidare i arkiv

1905-1907

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Nu närmar sig avgörandet!

Jönköping hemma var en riktig höjdare. Ledarlaget i ”Superettan” fick se sig utspelade långa stunder, precis som Östersund under den andra halvleken matchen innan. Sa före de matcherna, att en poäng i mötena med topplagen vore bra men i efterhand så var man allt lite besviken. Framförallt matchen mot Jönköping skall ge en ”trea”. De chanser vi missade i den matchen tillhör kategorin, ”det är svårare att missa än att göra mål”.  Det var dock mycket som bra mot ”serieettan”. Det var nog en av de bästa matcherna sedan 2011. Träffade efter matchen Jönköpings ordförande, som bugade och tackade för vår generositet men samtidigt berömde ÄFF och menade, att det här klarar ni galant. Någon enkel resa skall vi inte räkna med och jag tror ingen, i klubben, räknar med det heller. Den svaga inledningen av säsongen sitter naturligtvis djupt i psyket hos spelare och ledare och det är svårt att ta sig ur detta. Vi är emellertid på god väg men stabiliteten saknas ännu. Prestationerna svänger kraftigt från match till match. Det fanns säkert de, som trodde på säker vinst mot det ”mediokra mittenlaget GAIS” efter vår utspelningen av serieledarna. Så enkelt är det inte. Det vet alla som kan fotboll.

Gais-matchen var ett bakslag, spelmässigt. Borta var det vägvinnande spelet från Jönköpingsmatchen. Det var egentligen inte mycket, som fungerade varken offensivt eller defensivt. Den poäng fick med oss hem var välförtjänt men vi tappade två poäng på ett riktigt misstag av Oscar. Det gjordes fler misstag ute på plan men de får inte lika förödande konsekvenser, som när en målvakt ”dabbar” sig. Tycker att vi framförallt skall komma ihåg den fenomenala räddning, som Oscar gjorde i slutsekunderna, som innebar, att vi, trots allt, kunde åka hem med en poäng i bagaget.  Varje poäng är livsviktig i slutstriden och på bortaplan är det ok med ”en etta” .

”Superettan” närmar sig slutet och spänningen finns i bottenstriden. På söndag kommer Mjällby på besök. Blekingelaget har vaknat till liv och är långt ifrån ofarliga. En spelare, som i våras dök ifrån ingenstans och gör succé är Lamala Abdu. Han har imponerat på mig och honom måste vi ha kontroll på om det skall bli seger.

Är som vanligt optimist och tippar denna gång hemmavinst med 2-0-

 

Hälsar!

Helgonet 48!

 

 

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Även en förlust kan ge en positiv känsla

ÄFF: s andra halvlek mot Östersund var det bästa jag sett laget prestera under säsongen så här långt. Jag tycker att Östersund är det bästa laget i ”Superettan”. Att vi efter halvtid lyckades pressa tillbaka Östersundslaget imponerade på undertecknad. Tyvärr hade vi ingen riktigt spets på planens sista tredjedel. Vi hade, i den andra halvleken, fler avslut totalt än Östersund men bara ett på mål. Tråkigt nog tvingades Fredrik Karlsson lämna in tidigt i matchen och utan vår måltjuv på plan blir vi något uddlösa innanför straffområdet. Det var Marcus Bergholtz, andra halvlekens plangigant, som hade ÄFF:s  bästa möjlighet. Tyvärr smet hans välriktade volleyskott strax utanför målvaktens högra stolpe. Mycket glädjande, att konstatera Marcus stigande formkurva. Oscar Berglund fortsätter att övertyga. I första halvleken var det han, som höll oss kvar i matchen. Det kunde med sämre målvaktsspel stått både 0-2 och 0-3 i halvtid. Som matchen utvecklades efter pausen, var ÄFF värda en poäng men det lilla flytet från tidigare matcher ville inte infinna sig denna gång. Det här var det första nederlaget sedan bortamatchen mot Sirius i omgång 16. Den här förlusten tror jag inte tränarna och spelarna hade någon svårighet att smälta. I morgon kommer serieledarna på besök. Jönköping har inte skickliga individualister, som Östersund utan är mer en lagmaskin utan några direkta svagheter. Ett disciplinerat, välspelande lag, starka både framåt och bakåt, vilket målskillnaden 44-20 vittnar om.

Christian och Magnus tvingas återigen formera om laget, eftersom Eric Pothast är avstängd. Johan Eiswoldh är tillbaka och frågan är i vilken position han skall placeras. Det är väl inte det största bekymret utan vad, som är värre, är att vi inte har någon fullgod forward, som kan ersätta Fredrik, ifall han inte kan spela. Tror emellertid att Jönköpingslaget passar ÄFF bra och tror trots allt på seger, som vanligt bör tilläggas, denna gång med 2-0.

Hälsar!

Helgonet 48

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Ibland blir man bara trött men nu ser jag fram mot söndagens match

Det gäller att vara bäst när det gäller. En tränares viktigaste uppgift är, att få ut max av varje spelare. Ett bra anfallsspel bygger på ett solitt försvarsspel. För bästa möjliga resultat är det helt avgörande, att tränaren tar ut rätt lag. När spelet inte stämmer gäller det att snabbt analysera och ta rätt beslut. Ingen av dessa förmågor visade Erik Hamrén upp i matcherna mot Ryssland och Österrike. Han spelade med en vänsterback, som inte spelat en hel tävlingsmatch på ett halvår. Med en mittback, som visserligen spelar ordinarie i FC Köpenhamn men i en liga, som är svagare än vår allsvenska. Mot Ryssland, till höger i backlinjen, en extremt vänsterfotat spelare. Nu var han ändå bäst i backlinjen och för det belönades han med att bli petat mot Österrike. Våra mittbackar hade jätteproblem mot Ryssland och Österrike. Har inte sett ”Granen” göra två så dåliga matcher på mycket länge. Antonsen borde inte spelat någon match alls. Det räcker inte, att vara en just och trevlig kille. Ett stort ansvar kom att falla på Granqvist och det ansvaret klarade han inte av att axla.

Tillgänglig i båda matcherna var Oscar Wendt. Han har visserligen inte, så här långt, varit en tillgång i landslaget men just nu är han ordinarie i Borussia Mönchengladbach i Bundesligan och spelar frekvent.Det märkligaste av allt är den  ständiga sidsteppningen av Jonas Olsson. Jonas spelar ordinarie i ”världens bästa liga”. I West Bromwich Albion FC spelar han varje vecka mot de bästa av forwards och gör det bra. Vad har Hamrén mot Olsson? Vad jag kommer ihåg har han bara gjort en rejäl tavla i landslaget, betydligt färre än vad de nuvarande mittbackarna har på sitt samvete och för den tavlan straffas han fortfarande. Vet annars inte hur jag skall tolka förbundskaptenens uttagningar.

Obegripligt var också, att samma svenska lag kom in efter halvtid. Efter två assister åt fel håll borde naturligtvis Källström fått stanna kvar i omklädningsrummet efter pausen. Zengin borde rönt samma öde även om han vitt och brett före matchen talade om, att han var i sitt livs form. Lite ödmjukhet skadar inte och ibland är det bättre att hålla tand för tunga.

Jag vet, att Österrike hade scoutats noggrant och att ett viktigt besked var att se upp med deras inkastvarianter. Efter 37 minuter, då Hamrén av någon outgrundligt anledning ansåg, att Sverige hade spelat bra, hade Österrike skapat tre chanser efter snabba inkast och gjort två mål. Hur tänkte man egentligen, när Källström fick markera deras bäste huvudspelare Marc Janko. Jag lider med Isaksson, som gör en kanonmatch men ändå måste släppa fyra bollar bakom sig.

Nä, det är dags ersätta Hamrén. Han har inte den kompetens, som krävs för leda ett litet fotbollsland till stora slutspel. Den förmågan hade många av hans företrädare, senast Lagerbäck, som nu med ett avsevärt mindre namnkunnigt lag, har fört Island till EM-slutspel. Dit kommer nog Sverige trots allt men med Hamrén vid rodret kan vi inte förvänta oss, att bli mer än en sparv i tranedansen.

Östersund på söndag, Ingen omöjlig uppgift på något sätt men vi måste kunna spela bra fotboll i mer än en halvtimme. Vi hade tur mot Värnamo och det förtjänade vi. Vi har haft tillräckligt med oflyt tidigare under säsongen. Det var en storstilad kämpainsats som de gula gjorde på Finnvedsvallen men vår backlinje har stora brister och det slarvas i anfallsspelet. Denna gång gjorde Oscar en riktigt bra match och såg till, att vi kunde åka hem med en ”trea” i bagaget. Vi måste visa upp ett distinktare försvarsspel och vi får lägga av med chansbollar på offensiv planhalva. Det har redan kostat oss tillräckligt med poäng. Det finns en bra inställning och en god vilja hos laget men otryggheten och osäkerheten finns där även om vi tar ledningen i matcherna. Förhoppningsvis har landslagspausen inneburit bra träning och efter sex förlustfria matcher i rad borde nu självförtroendet vara återställt.

Mitt tips får bli 2-1

Hälsar!

Helgonet 48

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Nu gäller det att täta till bakåt

ÄFF – Ljungskile

Historien från matchen i Södertälje upprepade sig. Efter ett stabilt spel i första halvlek och klar ledning, krackelerade ÄFF: s spel i den andra och det var med nöd och näppe, som en poäng kunde bärgas. Ledningen i halvtid var rättvis och borde till och med varit större. Det tredje avslutet på mål i den första halvleken borde även den resulterat men tre mål på tre chanser hade kanske varit, att begära för mycket. Två mål signerade Fredrik Karlsson var gott nog. Bra, att det är Fredrik, som gör målen. En skyttekung med gott självförtroende är värt sin vikt i guld.

Efter paus hade ÄFF ett avslut på mål, Ljungskile tio. Precis som mot Assyriska var vi underlägsna i den andra halvleken. Vi hade väldigt svårt, att försvara oss i det egna straffområdet. Precis, som mot Assyriska blev vi upprullade på våra kanter med farliga inlägg som följd. Oscars osäkerhet i målet byggde på otryggheten. Han hade svårt att få grepp om bollen. Efter Ljungskiles kvitteringsmål var vi många, som väntade på ett ledningsmål för gästerna. Vi var rejält tillbakatryckta. Så fick vi ett självmål, som en skänk från ovan och första tanken var;

”Idag har vi flytet och vinner trots allt.”

Dock är det på plats att påpeka, att självmålet var resultatet av en riktigt bra frispark från Pjotr Johanssons känsliga högerfot

Vi borde verkligen vunnit matchen. Det slarv, som gav Ljungskile möjligheten till kvitteringsmålet var onödigt. Man får inte på offensiv planhalva slarva bort bollen på det hårresande sätt som nu gjordes. Det gäller, att hålla i bollen till varje pris och då är klacksparkar definitivt fel metod, att använda.

Anfallsspelet är bevisligen bra. Vi har gjort 13 mål på fem matcher. Mycket bra men försvarsspelet är inte bra. I de senaste matcherna mot Assyriska och Ljungskile har vårt offensiva försvarsspel tappat i kvalitet. Följden har blivit, att trycket på vår backlinje har ökat. Där har vi framförallt haft problem i korridorerna. De individuella misstagen har varit för många. Mer än man kan bjuda på ”Superettannivån”. Vi saknar för tillfället stabilitet i vår backlinje. Kanske borde tränarduon fundera på en annan startuppställning inför matchen mot Värnamo. Jag tycker det men inser samtidigt att alternativen inte är så många men de finns.

Matchen mot Värnamo blir förhoppningsvis ytterligare ett steg mot förnyat kontrakt. Jag tror, att Christian, Magnus och laget kommer att täta till bakåt och ta med sig en trea till Ängelholm.

Mitt tips får bli 2-0 till ”De gula”!

 

Hälsar!

Helgonet 48

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Nu tar vi Ljungskile!

Min förhoppning inför bortamatcherna på plastgräs i Göteborg(Utsikten) och Södertälje(Assyriska) var, att vi skulle få med oss fyra poäng hem. Så blev det! Inte för att jag är ett orakel utan för att killarna i laget jobbade otroligt starkt för varandra. Sedan Christian tog över har vi tagit tio poäng, varav sju på bortaplan. Enda förlusten kom mot Sirius, när serien vände. En match, som vi också skulle ha vunnit. Spelmässigt var det, enligt mig, den bästa matchen så här långt under säsongen men det ville sig inte framför mål. Efter det har ÄFF visat upp en imponerande effektivitet, tio mål på i stort sett lika många chanser.

Journalister älskar klyschor, som att tala om tränarbyteeffekter. I detta fall ”Järdlereffekten”. Namnet på tränaren spelar mindre roll. Det handlar om en ny röst, som får spelarna att vilja förändra, skapar tydliga strukturer och får alla kring laget att dra åt samma håll och inte minst tro på det de gör. Det har Christian och Magnus lyckats med. Det är förklaringen till framgångarna.

Vi kan mycket bättre. Spelet haltar emellanåt. Det saknas ännu en bit innan självförtroendet är helt återställt. Som supporter får vi inte ställa orimliga krav och tro att det kan bli vinst varje match. Spelar vi som, vi gjorde första halvan av den första halvleken, mot Assyriska slår vi vilket lag som helst i serien. Det kommer vi inte att göra. Resten av matchen mot Assyriska påminde oss om, att det återstår väldigt mycket att jobba med innan ett nytt kontrakt är i hamn. Det vet Christian och Magnus och framförallt vet hela spelartruppen vad som krävs av dem på plan under resten av säsongen. Cupsegern mot Höllviken, seger 2-0, tycker jag är kvitto på att en viss stabilitet har infunnits sig. Mer än halva startlaget mot Assyriska hade bytts ut. Kul att nyförvärvet Ardian Rexhepi lyckades så bra i sin debut. Matchen visar också vilken bred spelartrupp ÄFF har när nästan alla är friska.

Ljungskile nästa, historiskt sett ingen önskemotståndare. Förra året kammade vi noll både hemma och borta. Noll gjorda mål och åtta insläppta bekräftade bohuslänningarnas överlägsenhet.

I våras gjorde vi en bra match uppe i Ljungskile och lyckades få med en poäng hem. Denna gång tror jag på en trea. Ljungskiles form har på sistone varit dalande. Självtroendet hos vårt eget lag förbättras hela tiden, i takt med att poängskörden blir större.  Dessutom, den spelartrupp, som Christian och Magnus kan ställa på benen på söndag, är den bästa för året.

 

Mitt tips är vi nollar Ljungskile och vinner med 2-0!

 

Hälsar Helgonet 48!

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Det här var bara början!

Framgång föder framgång och nu tycks vi ha tagit oss in i ”vinnarcirkeln”. Nu gäller det att stanna kvar där! Lättare sagt än gjort. Den gamla klyschan, ” att ta en match i taget” gäller verkligen nu. Nästa match, borta, mot Göteborgsklubben Utsikten blir en ny nagelbitare. Efter segern mot Degerfors nu senaste omgången kommer Utsikten till start med förnyat självförtroende, liksom ÄFF. Matchen spelas på plastgräset på Rudalen, ingen höjdare precis. Därefter följer ännu en bortamatch, mot formstarka men något ojämna Assyriska i Södertälje. Två bortamatcher i rad är inte optimalt men ÄFF har tagit fler poäng borta än hemma så det behöver inte spela så stor roll. Fyra poäng är nog nödvändigt för att vi på allvar skall kunna etablera oss ovanför kvalstrecket. Det kan vi absolut klara men då måste vi göra en, spelmässigt, bättre insats än mot Brommapojkarna i lördags. Effektiviteten var det inget fel på. Tre avslut på mål och tre mål förtjänar ett högt betyg. Vi fick ingen bra start i matchen med ett slarvigt passningsspel och ett svagt positionsspel men det blev bättre efter den inledande kvarten och vår ledning i paus, tyckte jag var välförtjänt. Rebin Assad gör en lysande första halvlek och han 2-0 mål var ett supermål. Rebin har blivit minst en klass bättre under Christians tränarskap.

I den andra halvleken var Brommapojkarna det klart bästa laget. Vi lyckades inte genomför vårt offensiva försvarsspel och följden blev att vi backade hem istället.

Brommalaget tilläts etablera ett spel kring vårt straffområde och skapade ett flertal farliga lägen. BP: s reduceringsmål kom som ett brev på posten och allt talade för att ett kvitteringsmål skulle komma. Mitt i denna press når Fredrik Karlsson, ÄFF: s för dagen bäste spelare, Pjotr Johansson med en precis djupledspassning. Pjotr vänder bort ett par motståndare och placerar elegant bollen invid målvaktens högra stolpe. Ett verkligt klassmål. Vad mer kan man begära!

På två matcher har vi gjort sex mål, lysande. Resan mot nytt kontrakt fortsätter och det blir en tuff resa. Det vet alla i och kring laget. Men nu vet laget, att de kan. En vetskap som, enligt mig, kommer att generera många poäng till!

 

Imorgon vinner ÄFF med 2-0, minst!

 

Hälsar!

 

Helgonet 48

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Nu krävs det hemmavinst!

Nu är det dags, att ändra på den usla hemmastatistiken. Av 13 poäng har bara fyra har tagits hemma. Det räcker inte, om det skall bli fortsatt spel i ”Superettan”.

Segern mot Syrianska i Södertälje gav nödvändigt självförtroende och stärker lagets självtillit inför lördagens sexpoängsmatch mot Brommapojkarna på hemmaplan. Brommalaget har fått vind i seglet efter ett par segrar. Vinsten, senast mot Sirius, var rättvis. Bp hade den lilla tur, som ÄFF inte hade mot Uppsalalaget, i omgången före och lyckades få in ett segermål.  Seger för ÄFF, på lördag, är nödvändigt men är samtidigt bara ett litet steg mot nytt kontrakt. Vinst skulle innebära den andra segern i rad, vilket i så fall blir första gången det händer i år.

Det var många, som var bra mot Syrianska. En av dem, Christian Ljungberg, är nu tyvärr avstängd mot Bp. Christian har gått från klarhet till klarhet sedan han tog plats i startelvan. Liksom Piotr Johansson personifierar han det nya ÄFF. Med sin stora arbetskapacitet är Christian väldigt viktig i det offensiva försvarsspel, som nu är grundbulten i ÄFF: s spel.

Marcus Bergholtz gjorde återigen en strålande insats och tycks trivas i sin nya roll och med ett mål stärktes hans självförtroende än mer. Han kommer under hösten, att vara en av de tongivande i laget, som kommer att göra skillnad. En skyttekung gör ännu mer skillnad och med Fredrik Karlsson tillbaka på plan känns det, som måltorkan är över.  Ljungberg är således avstängd på lördag men tack lov är Johan Eiswohld tillbaka i laget. Johan är, enligt mig, ÄFF: s främste bollspelare begåvad med en bländande teknik och ett väl utvecklat spelsinne.

Björn Westerblad är aktuell för comeback, vilket är mycket glädjande. Vi får hoppas att Carlsén också snart är spelklar. Båda är spelare, som vi innerligt väl behöver, när det drar ihop sig och ÄFF: s öde skall avgöras under hösten. Med Westerblad och Carlsén i laget ökar våra chanser till nytt kontrakt avsevärt.  Sebastian är för övrigt barnbarn till Leif Carlsen, som var min klubbkamrat under min BoIS sejour i början av 70-talet. Leif var en ypperlig fotbollsspelare, som tillhörde de tongivande i Landskrona på den tiden.

Hur går matchen på lördag? Det blir en stenhård match, som ÄFF kommer att avgöra i andra halvlek. Varför inte 3-0 med Fredrik, som tvåmålsskytt.

Hälsar!

 

Helgonet 48!

 

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Jag ser ljuset

Efter, att ha sett matchen mot Sirius, tycker jag mig se ljuset i tunneln även om det är långt borta. Trots förlusten vill jag påstå, att ÄFF var det bästa laget. Visade upp ett bra försvarsspel med hög press, som gav snabba omställningar och vi skapade tillräckligt många chanser för att ta en trepoängare. Jag kan konstatera, att tränarduons spelidé håller.

Sirius gjorde mål på det enda farliga läget de skapade. Tyvärr var det en markeringsmiss, som föregick Uppsalalagets segermål. Det var egentligen det enda misstaget i ÄFF: s försvarsspel under hela matchen. Snacka om, att bli hårt straffade. I den andra halvleken var det ÄFF som dominerade, chanserna var många men målen uteblev. Kommer särskilt ihåg tre fina inspel, från högerkanten, parallellt med mållinjen, som bara måste resultera. Tyvärr blev det inte så. Det fanns fler goda lägen men vi var har ingen ”striker”, när Fredrik Karlsson inte är med. Förhoppningvis är han på plan mot Syrianska på lördag. Kanske skulle vi också haft en straff, när Micke Baggner vräktes över ända i den första halvleken. Det får ett lag med flyt men det har vi, ännu så länge, inte. Det var ingen, som föll ur ramen i denna match. Tycker faktiskt, att ÄFF, spelmässigt, gör sin bästa match för året. Mest beröm vill jag ge till Piotr Johansson, som på något sätt personifierar ” ett nytt ÄFF”. Det, som gläder mig mycket är, att Marcus Bergholtz nu tycks vara på väg mot formen. Det kommer att betyda mycket. Nu hoppas jag på, att Sebastian Carlsén är redo, att starta på lördag. Han behövs på plan från start. Tyvärr är Johan Eiswoldh avstängd mot Syrianska. Johan är en av ÄFF: s viktigaste spelare och är svår att ersätta. Trots detta tror jag på seger på lördag. Mitt tips får bli ÄFF-seger med 1-0.

Var på Olympia igår och såg en fantastiskt underhållande match med fyra klassmål. HIF vann rättvist med 3-1. Det var en stor kväll för Jordan Larsson. Som en av planens bästa spelare mot, ett i den första halvleken bra AIK, betraktar jag detta som Jordans stora genombrott i svensk elitfotboll. Två vackra mål, väldigt olika, där hann visar på bredd i sina kvaliteter. Det var många som var bra i HIF, inte minst Peter Larsson, som i den andra halvleken sög musten ur Henok Goitom. En annan, som imponerade på mig var Atakora, som, enligt mig, med sitt uppoffrande spel över hela plan, tillhörde de bättre i hemmalaget. Kunde också konstatera, att Johan Blomberg, efter en succéfylld start i AIK under våren, inte längre tillhör startelvan.

 

Hälsar!

 

Helgonet 48

 

 

 

 

 

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Hur kunde det bli så fel?

På lördag vänder serien mot Sirius i Uppsala. Nya matcher, nya förutsättningar och förhoppningsvis kan ÄFF ta sig ur den negativa spiral man nu befinner sig i.

Det har aldrig, under ÄFF: s nioåriga ”Superettantillvaro” sett sämre ut. Två vinster, fyra oavgjorda och nio förluster. Målskillnaden 9-29 förstärker bilden av ett lag i nedförsbacke. Hur kunde gå så illa med en spelartrupp som, åtminstone, internt ansågs, som den bästa sedan 2011. Många skador är en starkt bidragande orsak, inte bara för att bärande spelare varit borta utan också för att det inte gått att skapa någon kontinuitet i matchandet. Laguppställningen har inte varit densamma två gånger i följd. Vi får hoppas, att skadeeländet är över efter sommaruppehållet. Det är nog uppenbart för alla, att det måste bli så, ifall kontraktet skall kunna säkras. Olika spelsystem har tillämpats, vilket har gjort spelarna vilsna. Tycker inte att jag kunnat se en tydlig spelplan. Om vi ser till spelartruppen så är det min uppfattning, att några av spelarna inte riktigt håller måttet på den här nivån. Tränarna har inte heller lyckats ta ut maximalt av varje spelare. I en del fall har det varit skador, som spökat men inte i alla fall.

Vi har saknat en sammanhållande kraft i backlinjen, saknaden efter Jakob Augustsson har varit stor. Kanske det löser sig med en frisk Björn Westerblad och en Eric Podast, som nu är på väg mot samma spelnivå, som förra året. Skador på Johan Eiswold, Sebastian Carlsén och Marcus Bergholtz har gjort, att mittfältsspelet haltat betänkligt. Dock vill jag säga, att Christian Ljungberg tagit ett stort steg framåt i sin utveckling och verkligen tagit chansen sedan han tog plats i startelvan.

Vårt största bekymmer är anfallsspelet. Det är inte så att vi inte skapat chanser för det har vi men avslutningarna är emellanåt bedrövliga. Saknar beslutsamheten, att våga gå direkt på avslut hos våra forwards. Det skall vändas och vridas i sida, framåt och bakåt och då är motståndarna samlade. Så rinner den chansen ut i sanden. Vi är verkligen i behov av en avslutare av rang. Som det nu är har vi bara Fredrik Karlsson, som håller som startspelare, på ”Superettannivå”.

Att byta tränare var i mina ögon ett bra beslut och att det blev Christian Järdler anser jag var ett korrekt val. Vill tacka Joakim för ett bra jobb under sina år i ÄFF och önska honom lycka till i den vidare tränarkarriären.

Framgång föder framgång och omvänt föder motgång nya motgångar. Så har det varit i ÄFF: s fall och före uppehållet var självförtroendet kört i botten. Nu får vi se, om motgångarna kan vändas till framgångar under Christians ledarskap. Träningsmatchen mot Odense ingav vissa förhoppningar.  Kanske handlar allt om brist på självförtroende. Det blir en tuff och oviss höst, i vilket fall som helst.

Tror inte det är speciellt många, som tror, att vi klarar nytt kontrakt.  Huvudsakligen är att vi själva tror! Det, som ändå inger en viss förhoppning är att bottenstriden är jämn och att det är inte långt upp till lagen ovanför kvalstrecket.

Så låt oss hoppas på minst fyra poäng i de inledande höstmatcherna, på bortaplan mot Sirius och Syrianska.

 

Hälsar!

 

Helgonet 48!

 

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Äntligen lite flyt

Förnedrade, hårt kritiserade för bristande inställning reste sig ”de gula” mot Mjällby på ett fantastiskt sätt. När många, efter Mjällbys ledningsmål, var beredda, att räkna ut Ängelholmslaget reste man sig på skakiga ben på nio. De flesta satt egentligen bara och väntade på det avgörande knockoutslaget, ännu ett mål för blekingelaget men det kom inte. Anförda av planens bäste spelare, Johan Eiswohld, lyckades ÄFF hålla rent framför eget mål resten av halvleken.

Vad hände i halvtid? En metamorfos av sällan skådad slag utspelade sig framför mina ögon. En scenförändring, som var lika obegriplig, som den vid Frejmatchen. Skillnaden var, att nu förändrades ÄFF i positiv riktning. Spelet lyftes upp på Mjällbys planhalva och målchanser skapades. I den första halvleken hade ÄFF inte ett avslut på mål, i den andra sex. Mjällby fick finna sig att, inledningsvis, bli rejält tillbakapressade. Efter ett snabbt kvitteringsmål av Rebin Assad spelade vi riktigt bra fotboll i ytterligare 25 minuter. Sista kvarten jämnade spelet ut sig. Vi blev försiktigas och Mjällby hade ett par heta lägen, som mycket väl kunde resulterat men denna gång var marginalerna på vår sida. Segermålet var märkligt. En frispark från vänster, från långt håll, slagen av Albin Nilsson letade sig ända fram till den helt omarkerade Vlado Zlojutro och 1-2 var ett faktum. Att vändningen kom i ”grevens tid” får betraktas, som ”dagens understatement”. Nu får tränarna och laget lite arbetsro och förhoppningsvis blir det tre nya poäng på söndag mot Värnamo, ett lag vi har haft svårt att komma till tals med under de senaste åren. Senast vi besegrade smålänningarna var i oktober 2013, då vi på Finnvedsvallen vann med 5-2. Förra året tog vi bara en av sex poäng mot söndagens motståndare.

Jag har fortfarande förhoppningar om en plats på den övre halvan men då krävs några trepoängare i följd. Varför inte ta den andra på söndag.

Mitt tips får bli 3-1 och Fredrik Karlsson gör två mål.

Hälsar Helgonet 48.

 

Posted in Uncategorized | Leave a comment

En obegriplig matchutveckling

Vad hände egentligen i halvtid? Efter pausen kom ÄFF ut som ett nytt lag, i negativ bemärkelse. Visserligen kan det vara knäckande, att var så överlägsna som hemmalaget var första halvlek och ändå ligga under med 1-0.  I den 42: a matchminuten bjöds IK Frej frikostigt in i matchen av Markus Bergholtz, som drällde med bollen på mittplan och så kunde Täby-laget gå till pausvila i ledning, efter ett avslut på mål. Före ledningsmålet hade gästerna knappt fått låna bollen.

Efter den första halvleken var min åsikt att Frej nog var den svagaste nykomling jag sett i ”Superettan” sedan ÄFF gick upp 2008. Det som utspelades på plan efter pausen var obegripligt. Hur kan ett lag med så många erfarna spelare falla ihop som ett korthus. Spelarna har sitt ansvar men ledarna på bänken har ett lika stort ansvar. Faktum är att när slutsignalen gick hade Frej förtjänat segern, även om slutresultatet var missvisande. Det är sällan man får se ett lag ha en hundraprocentig utdelning. Det hade IK Frej.

ÄFF hade bara ett avslut på mål under de sista 45 minuterna. På plan irrade de gula spelarna omkring, helt utan organisation och styrning. När jag tänker tillbaka till Degerforsmatchen blir ännu svårare, att förstå. Då spelade ÄFF med stor auktoritet men hade ingen lycka framför mål. Förväntningarna var således stora inför lördagens match. Min bedömning är detta var en av ÄFF: s sämsta halvlekar sedan comebacken 2008.

Det är inte ok, att falla ihop på det här sättet. Spelarna och ledarna har mycket att reflektera kring fram till matchen mot Mjällby på onsdag Det är mycket som måste bli bättre. Det förstår nog alla. Klubben närmar sig snabbt den tidpunkt, då man måste agera kraftfullt. Det är mycket, som står på spel.

Så lite om bytena, vårt sätt att spela och jobbet på bänken. Tycker det var fel, att ta ut Carlsén såvida han inte var skadad. Det tog mer än 10 minuter efter Frejs andra mål innan de två sista bytena genomfördes. Så lång tid får det inte ta. Det är mycket spel i sidled och bakåt och det går för långsamt. Man vinner inga segrar med snygga dribblingar på egen planhalva. IK Frej avslöjade på ett brutalt sätt vår strategi. Med hög press med tre spelare fördröjde de våra uppspel effektivt. När vi så småningom tog oss fram till sista tredjedelen möttes vi av en köttmur. Men, marginalerna är trots allt små. Vi skall naturligtvis leda med ett par mål i halvtid men en fenomenal målvakt och dåligt självförtroende stod i vägen. Tycker fortfarande inte, att spelarmaterialet används optimalt. Tränartrojkan måste tänka i nya banor. Sedan får vi hålla tummarna för att skadade spelare kommer tillbaka och skärper konkurrensen, det behövs.

 

Hälsar Helgonet 48!

För alltid ÄFF-vän men just nu en mycket bekymrad sådan.

 

 

 

 

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Nu vänder det för ÄFF

Först vill jag säga, att min uppfattning är glasklar. Degerfors ledningsmål var resultatet av en makeringsmiss. Samuelsson var helt omarkerad, när han nickade in 1-0. Man får inte, i försvarsposition, hamna på anfallssidan om sin markering.  Degerfors skapade, i övrigt, inte en, enda målchans under resten av matchen. Snacka om att bli hårt straffad för ett misstag. Nu borde det naturligt inte blivit så. Med de möjligheter, som skapades i matchen hade en seger med minst två mål varit på sin plats. Degerfors var verkligen inte bra eller snarare var det så, att vi gjorde dem dåliga. Skall inte tjata om de uteblivna målen mer. De som har missat vet om det. Det hjälper inte, att raljera kring deras missar. Det förstärker bara deras svaga självförtroende. Jag är övertygad, jag vet att målen kommer.

ÄFF gjorde, spelmässigt, en riktigt bra match mot Degerfors. Både försvarsmässigt och anfallsmässigt innebar matchen ett rejält lyft. De fina intentionerna från den första halvleken mot Varberg fullföljdes med råge. Degerfors fick långa perioder agera statister medan ”de gula” briljerade med ett rappt och säkert passningsspel, trots ett svårt underlag. Det kantspel, som jag efterlyst fanns där. Flera precisa inlägg borde resulterat men precisionen i boxen var, för dagen, inte den bästa.

Bäst, tycker jag, att det fungerade, när Staaf spelar till vänster och Zloutro till höger på mitten. Mittfältet, i sin helhet, var bättre balanserat denna gång. Alla fem gjorde en utmärkt match. Ett extra plus vill jag dock ge Carlsén, som jag för övrigt anser vara en given startspelare.

Fortsätter vi att leverera spel på den här nivån kommer målen och därmed poängen. Min känsla är att marschen uppåt börjar på lördag, då nykomlingen IK Frej kommer på besök. Inledningen har satt en stor press på ÄFF. Avståndet fram till Assyriska är nio poäng. Det ÄFF, som vi såg på Stora Valla, är ingen avstigningskandidat utan ett lag för övre halvan av tabellen men det är just nu långt upp men det återstår 26 matcher, således 78 poäng att spela om.

Efter helgens match har jag stora förhoppningar på att avståndet framåt snabbt kommer att minska.

Hälsar!

Helgonet 48

 

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Nu ser det illa ut

Sex tävlingsmatcher, 540 minuter, noll gjorda mål. Det är inte utan, att en viss oro sprider sig i kroppen. Spelmässigt gladde ÄFF i söndags. De första 25 minuterna var riktigt bra men vi hade få avslut på mål trots ett stort spelövertag. Två avslut på mål är på tok för lite. Det skulle ändå ha stått 2-0 i halvtid. ÄFF: s chanser var av den digniteten att det var svårare att missa än att göra mål. ÄFF hade även den tredje stora målchansen strax innan Varberg fick sitt olycksaliga ledningsmål. Det är svårt att förstå hur en så etablerad måltjuv, som Fredrik Karlsson kunde missa ett sådant läge. Visserligen en rejäl bjudning från Varbergs mittbackar men det gäller att ta chansen, när den erbjuds så generöst. Det gjorde Mats André Kaland i Varberg, när ÄFF: s mittbackar likt åsnan mellan hötapparna inte kunde bestämma sig för vem som skulle sopa bort bollen. Efter det tappade ÄFF sitt vägvinnande spel från den första halvleken. Varberg kunde ta över och var det lag, som hade mest målchanser under den sista fjärdedelen av kampen. Varberg var inget märkvärdigt lag men de har en tydlig spelidé, om än tråkig så var den i alla fall effektiv. Sex poäng så här långt ger självförtroende och trygghet. Hos ÄFF har jag svårt att se någon tydlig spelidé än så länge. Skillnaden mellan framgång och motgång är dock hårfin, 2-0 i halvtid och matchen hade varit hemma. Dock vill jag påstå att tränartrojkan inte har hittat rätt startelva ännu. Det är hög tid, att göra det nu. Enligt min mening är det på mittfältet och i den främre linjen det akut behöver förändras. Vi måste få mer tryck på kanterna, oj vad vi saknar Mikael Dahlgren. Det slås för lite inlägg med kvalitet, tidiga inlägg. Är övertygad om att Fredrik Karlsson skulle omsätta dessa i ett eller annat mål.

Min absoluta uppfattning är att kantspelare till vänster skall ha en bra vänsterfot och kantspelare till höger en bra högerfot.  Robin Staaf må vara en bra fotbollsspelare men som högerbreddare är han begränsad. Det blir för omständligt och tar för lång tid, när bollen hela tiden skall läggas över på rätt fot.

”Ett kungarike för en målskytt”! Det gäller i högsta grad i ÄFF. Klarare chanser än de, som hemmalaget vaskade fram i söndags får man leta efter men in i nätet nådde ingen boll. Det där är en knepig situation. Det här är inget man kan träna på i veckan. Problemet sitter ovanför halsen. Det positiva med söndagsmatchen var att vi, trots allt, skapade fler lägen än i de två första matcherna. Vi får hoppas på att det magiska första målet kommer mot Degerfors på lördag, ett annat lag som fått en usel start på säsongen. Ingen lätt uppgift precis. Vi har inte vunnit på Stora Valla sedan 2011. Då hette match-hjältarna Tobias Johansson, två mål och Martin Andersen ett, när ÄFF vann med 3-1.

Hälsar!

Helgonet

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Svagaste starten sedan 2009

 

Årets start är den svagaste sedan 2009. Det året hade vi 0 poäng efter två matcher och 1-6 i målskillnad. I de matcherna hette motståndarna BK Häcken och Örgryte IS. Referaten från de inledande matcherna har verkligen inte varit upplyftande. En spelare fick godkänt efter matchen mot Assyriska, Vlado Zlojutro. Matchen mot Östersund såg jag själv och det var en deprimerande upplevelse framför TV-apparaten. Tack och lov tog Oscar Berglund revansch efter en mindre god insats i premiären annars hade förlustsiffrorna blivit betydligt större. Sebastian Carlsén vill jag också ge godkänd i den matchen för hans andra halvlek, då han visade löpvilja och vann närkamper, vilket ingen av de övriga utespelarna gjorde. I matchen mot Varberg hoppas jag, att Sebastian visar samma inställning från start och drar de andra med sig. Insatsen i Östersund var inte ok. Så viljelöst får inte ett lag uppträda, som har för avsikt att hänga med i ”Superettan” även nästa säsong. Det håller inte att förklara insatsen med, att Östersund var bra. Saknar trygghet och balans i laget och framåt har vi, hittills, varit helt uddlösa.

Det slogs alldeles för många felpass och lagspelet, både defensivt och offensivt, lyste med sin frånvaro på Jämtkraft Arena. Känns som tränartrojkan ännu inte fått till rätt laguppställning, d.v.s. rätt man på rätt plats. Dock, så hänger framgången, ”till syvende och sist”, framförallt på vad spelarna presterar på plan och där har de flesta i laget mycket att bevisa för sina supporters. Nu skall jag inte måla ”fan på väggen” men så här illa har det inte sett ut sedan vi tog steget upp för åtta år sedan. Det är 28 omgångar kvar och det här laget har rett ut större svårigheter än detta och kommer att göra det nu också. Det är jag övertygad om. Förra året tog vi tre av sex poäng av Varberg. Hemmamötet slutade i en 1-2 förlust på ett soligt Olympia där Junes Barny gav ÄFF ledningen efter drygt 20 spelade minuter men Varberg kunde vända och vinna med 2-1. Borta gjorde ”de gula” en heroisk insats och vann med matchens enda mål, signerat Albin Nilsson. Hoppas att den, för året, nyutnämnde lagkaptenen kan upprepa sin bravad från höstmötet. Kul att just Albin fått kaptensbindeln. En praktkille, väl värd detta hedersuppdrag.

Hur går då matchen imorgon?

Eftersom jag är en obotlig optimist, när det gäller ÄFF så tror jag benhårt på en trepoängare idag.                                                                                                                          Varför inte 2-1. Det får bli mitt tips.

Hälsar!

Helgonet 48!

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Äntligen premiär

Premiär, härligt och på söndag är det dags igen. Assyriska kommer på besök.             Båda lagen är rejält baissade inför säsongen. Båda är tippade att hamna på nedre halvan av tabellen och tros därmed bli inblandade i bottenstriden. Det gör inget. Tips är en sak men det skall avgöras på planen. Orsaken till den svaga tilltron för ÄFF har nog mest att göra med den ekonomiska turbulensen under förra året, då klubben var på väg mot konkurs. Konkurshotet avvärjdes men det återstår mycket arbete innan föreningen är på grön kvist. Resultaten på försäsongen har varit ömsom vin och ömsom vatten. Bottennappen var förlusterna mot division 1- lagen Norrby och Eskilsminne.  Nederlaget mot Norrby, 0-5, får bara inte ske. ÄFF mötte på kort tid fyra division1-lag och vann endast mot Halmia och Landskrona BoIS. Vinsten mot BoIS får ses, som något positivt. Förra året, vid, motsvarande tid, blev det storstryk mot Landskronalaget. Mot allsvenskt motstånd, Djurgården och Norrköping, gjorde ”de gula” emellertid bra resultat, vilket ingav ett visst hopp. Sedan dess har ett positivt träningsläger, med goda matchresultat genomförts. Summa summarum ser det sportsligt mycket bättre ut i år än förra året vid den här tiden.

Många spelare har försvunnit men de har ersatts på ett med råge. Den ende jag kommer att sakna är Mikael Dahlgren, vars offensiva kvaliteter kommer att saknas väldigt mycket. Fredrik Karlsson är, som jag ser det viktigaste nyförvärvet. En forwardstyp, som vi inte haft sedan Simovic.  Måtte han få vara frisk och fri från skador under 2015. Är han det, kommer han att göra minst tio mål under säsongen. Markus Bergholtz återkomst innebär att ÄFF, enligt mig, har, ett av ”Superettans” starkaste centrala mittfält. Tror att Markus innermittfältskollega, Sebastian Carlsén, tar ytterligare ett stort steg framåt i år. I Oscar Berglund har vi en av seriens bästa målvakter och han har bidragit till ett starkt försvarsspel i de matcher han spelat under försäsongen.

Johan Eiswold har, till alla supporters stora glädje, gjort comeback och får ses, som ett nyförvärv. Det spetsar ytterligare konkurrensen om platserna i startelvan, en konkurrens som enligt Jocke blir vassare än på flera år. Det låter lovande och borgar för framgång. Vem skall komplettera Fredrik Karlsson längst fram? Det är det jag funderar mest på. Jag hoppas, att det blir någon ”ynglingarna” Andreas Karlsson och Micke Baggner. Läste i veckan om vårt U-21-lags kross av seriefavoriterna J-Södras dito. I den matchen utmärkte sig Andreas och Micke på ett lysande sätt så kanske blir det deras år i år.

Årets ”Superetta” blir ett getingbo. Det finns, enligt mig ingen uttalad favorit. Skulle jag sätta pengar på något lag får det bli Ljungskile, som var nära förra året och som under en stor del av säsongen 2014, som jag ser det, var seriens bästa lag. Tror inte, att ÄFF kommer att dras in i någon bottenstrid i år även om expertisen tycks tro det.

Att vara ”underdog” tror jag är ett bra utgångsläge för Jocke och hans lag.  Är dock övertygad om att inget lag går säkert för ”de gula” men hur långt det räcker får vi se. Med en bra start kan det bära väldigt långt.

Hälsar!

Helgonet 48

Posted in Uncategorized | Leave a comment

En iskall afton

Tidiga vårmatcher är inte kul. Kvällens match på Valhall Park var inget undantag. Blåsigt och kallt och en insats av ÄFF var som var iskall. Visserligen dominerade hemmalaget mittdelen av den första halvleken och borde även gjort ett par mål men i övrigt lät sig vårt ”Superettanlag” bli utmanövrerade av ett piggt spelande Eskilsminne. Med hög press och stor löpvilja tog ”Eskils”, helt rättvist, hem segern. I den andra halvleken skapade ÄFF inte en enda farlighet, mot det för dagen helt vitklädda Helsingborgslaget, medan gästerna fullt förtjänt lyckades trycka in två bollar bakom Carl Lindell. Detta var tredje matchen på raken mot division 1-motstånd. En vinst och två förluster med målskillnaden 1-7 borde väl ge den mest hängivne hemmasupportern skrämselhicka. Detta var min första match för året och jag hade hoppats på att få en del svar men lämnade istället Valhall Park med många frågetecken. Det vore förmätet av mig att, i nuläget, ha fler synpunkter på ÄFF: s status, individuellt och som lag men vi får hoppas, att det vänder redan i nästa match då Landskrona BoIS står på tur. Efter lördagens match bär det iväg på träningsläger i Turkiet och förhoppningsvis återvänder ÄFF hem, därifrån, som ett nytt lag. Förutsättningar finns! Ett flertal nyckelspelare varit sjuka och skadade. De är nu återställda och på väg tillbaka in i laget. Några spelade ikväll men de behöver några matcher för att komma i form. Fredrik Karlsson kom inte till spel, sjuk. Tror att med Fredrik på plan hade ÄFF gjort ett par mål och resultatet blivit ett annat. Det är bara att bryta ihop och komma igen!

 

Hälsar!

Helgonet 48

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Den tuffaste säsongen hittills i ”Superettan”.

Så här skrev jag inför säsongspremiären mot Öster ”hemma/borta” på Olympia den 6:e april.

”Trots min osäkerhet är jag ändå beredd att stå fast vid vad jag skrev i min förra krönika om att ÄFF blir ett lag för övre halvan. Det lag, som imponerat mest under försäsongen av ”Superettans” lag är utan tvekan Sirius. Har Uppsalalaget en tillräckligt bred trupp kommer de att tillhöra toppskiktet. De degraderade lagen Öster och Syrianska borde också kunna höra dit men jag tror att de får svårt att upprepa Halmstads och Örebros bedrifter från föregående säsonger. Bland de absoluta topplagen räknar jag Sundsvall, Gais och Hammarby. Till outsidergruppen hör, utöver ÄFF, även Assyriska och Landskrona, som jag ser det. Tror att bottenstriden blir lika hård, som förra spelåret men om jag, utan inbördes placering, skall lista de lag, som jag tror kommer bland de fyra sista så säger jag Varberg, Värnamo, Degerfors och Husqvarna.”

Inte många rätt eller hur men även en blind höna hittar ett korn. Sirius blev ett topplag, liksom Sundsvall och Hammarby. Husqvarna åkte ur men sedan var mina tips uppåt väggarna fel. Det blev lite av upp- och nervända världen. Många lag överraskade stort. Mest kanske Ljungskile, som jag tyckte var seriens bästa lag under en stor del av seriespelet men som stupade strax före målsnöret. I kvalet till allsvenskan, mot Gefle, var de chanslösa.  För ÄFF: s del kom det under våren mycket att handla om den olycksaliga flytten till Olympia.  Det blev sämsta möjliga start mot ex-allsvenska Öster, förlust 1-4 och värre skulle det bli. Av vårens sju matcher ”hemma” på Olympia vanns bara en, mot Huskvarna 2-0.  Av 21 möjliga poäng togs bara 5, att jämföra med spel på bortaplan, som gav 8 poäng på sex matcher. Efter matchen mot Degerfors, förlust 1-4, var det hög tid, att agera. Fortsatt spel på Olympia skulle, utan tvekan, att leda till degradering. De som trodde annorlunda hade väldigt, väldigt fel och det gick att komma ”hem, tvärtemot vad många trodde. Med över tusen åskådare på Ängelholms idrottsplats och hemmaseger mot GAIS kunde inte hemkomsten den 28 juni blivit bättre. Fortsättningen blev väl ingen framgångssaga precis. Det var ömsom vin och ömsom vatten. Topparna var hemmasegrarna mot topplagen Hammarby och Jönköping. Även den heroiska insatsen mot Varberg i den 27:e omgången är minnesvärd. Flopparna var storförlusterna mot Degerfors och Värnamo. Degerfors hade vi speciellt svårt mot detta år, vilket förlusterna 1-4, 0-4 vittnar om men det var också Degerfors, som räddade oss från kvalspel genom att i säsongsavslutningen besegra Öster. Kvalspel hade varit vanskligt, vilket Östers öde skulle bekräfta. Det skrevs mycket om ÄFF 2014 men som vanligt mer om elände än om sportsliga framgångar. Konkurshot och strejkbryteri var ett par av rubrikerna. Inför matchen mot Varberg, då elva spelare tvingades lämna återbud pga. skador och avstängningar spekulerades det i tidningarna om strejk hade utbrutit i ÄFF. Svaret kom omedelbart. Efter en insats, som jag klassar som en bragd slogs Varberg tillbaka med 1-0. Varberg hade två skott på mål under 93 minuter. Segerskytten Albin Nilsson kommentar efter matchen var träffande:

”Det är vi mot världen nu”.

Så kände vi, vi som håller på ÄFF i vått och torrt. Lämnade åt sitt öde av en kommunledning, som länge hade svårt att fatta beslut och till sist valde, att inte stödja ÄFF i ett utsatt läge, fick föreningen förlita sig till sina närmsta vänner och de var många, skulle det visa sig. Från att ha varit utdömda, både sportsligt och ekonomiskt, reste sig klubben, likt en fågel Fenix ur askan och kan nu gå in i 2015 med stor tillförsikt. Allt har inte fallit på plats ännu. Det finns fortfarande orosmoln vid horisonten men visst, den ljusnande framtiden tillhör även ÄFF. Den nya klubbledningen, som jobbat stenhårt under hösten har gjort skillnad. Framförallt de, tränarna och hela seniortruppen skall krediteras för att ÄFF fortfarande tillhör svensk elitfotboll. Så även Mats Johansson, som inte längre är ordförande. Utan Mats hade ÄFF inte varit en elitklubb överhuvudtaget. Spelarrekryteringen inför det nya spelåret ser väldigt lovande ut och jag ser mycket optimistisk på kommande säsong, mer om detta senare.

 

Väl mött 2015

 

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Ikväll kan kontraktet säkras.

Såg igår GAIS ta en, för dem värdefull, poäng mot Hammarby. Inte det resultat jag hade hoppats på men fullt rättvist. Värt att notera, Hammarby har tappat 11 poäng mot ”bottenlagen” ÄFF och GAIS. Svårt att förstå men ett faktum som också bekräftar att fotboll, som väl är inte är förutsägbart. Det kunde, från vår synvinkel, gått ännu sämre  på ”Gamla Ullevi”. ”Makrillarna” skapade de bästa målchanserna och hade med lite flyt vunnit matchen. Ikväll väntar den första ödesmatchen av två för ”de gula”. Uppdraget för ”Jocke” och laget är att undvika det kval, som i värsta fall leder till spel i division 1 nästa år. I derbyt på Landskrona Idrottsplats möts två hårt prövade lag. Det borde vara uppdukat för fest men det är två lag, som har haft rejäl uppförsbacke under säsongen och vi kan nog inte förvänta oss någon sprudlande tillställning. Värst är det för ”de randiga”, som står på randen till att degraderas. Det är de eller Assyriska, som kommer att få tömma den bittra kalken och följa Husqvarna ner till division 1. Vinnaren i den kampen får chansen att kvala sig kvar.                                                                                                                                                                             Det blir en gastkramande avslutning av serien, både i toppen och i botten. Hammarby, Sundsvall, Ljungskile utkämpar en förtätad kamp om de åtråvärda allsvenska platserna. ÄFF, GAIS, Öster, Syrianska är alla direkt inblandade i streckstriden om att undvika kval. Inget av de här lagen har räknat med kvalspel och kval för dessa lag blir en väldigt negativ upplevelse och därför hoppas jag innerligt att vi i ÄFF skall slippa detta.

Fördel för ÄFF är att vi har kontroll på vårt öde. Ser man till spelprogrammet och vilka lag, som har något att spela för så krävs det nog fyra poäng till för att vara på den säkra sidan. Det kan dock vara avgjort redan efter kvällens matcher. Vinner vi mot BoIS och Jönköping, som har en mikroskopisk chans att nå kval uppåt, samtidigt slår Öster är det klart för vår del. Kanske ett önsketänkande men fullt möjligt. Troligare är att serien avgörs i slutomgången den 2 november. För Landskronas del ser det mörkt ut även om de, förskräcklig tanke, skulle vinna ikväll. I sista omgången möter de Sundsvall på bortaplan, samtidigt som Assyriska tar sig an GAIS hemma. Vinner Södertäljelaget den matchen beseglas troligtvis Landskronalagets öde.

Detta scenario ser jag framför mig ikväll.

ÄFF vinner med 2-0. Jönköping slår Öster och därmed är vi, sportsligt sett, klara för ”Superettan” 2015. Sedan väntar nästa match. Den mot ekonomin och omvärlden. Även den vinner vi!

 

Hälsar!

 

Helgonet 48

 

Posted in Uncategorized | Leave a comment

I nöden prövas vännerna

Efter den väntade förlusten mot Ljungskile, 0-3, var det inte mycket, som talade för ÄFF i Superettan 2015. Skadeläget och avstängningar gjorde det svårt att få till en slagkraftig elva i den kommande matchen mot Husqvarna. Ekonomiskt såg det, om möjligt, ännu värre ut. Resultatlösa diskussioner hade förts med kommunen, om akut hjälp, sedan tidigt i augusti men föreningen fick inga besked överhuvudtaget. Trots oron i föreningen lyckades ÄFF kriga till sig en viktig poäng i bottenmötet mot Husqvarna i den följande omgången.

Efter kommunstyrelsens sammanträde den 29 september kom besked. Kommunledningen vägrade att hjälpa ÄFF, i det akuta ekonomiska läge som uppstått, främst genom den påtvingade flytten till Olympia. Ett beslut som har ifrågasatts av många då Rögle BK, i en liknande sits, fick hjälp i våras.

ÄFF var nu verkligen nere för räkning. Samma kväll, som beskedet kom var det ännu en måstematch, nu mot Syrianska på Ängelholms Idrottsplats. ”De gula ” gör en storstilad insats. Vinner hur rättvist, som helst med 1-0 genom ett elegant nickmål av Monday Samuel på Mikael Dahlgrens precisa inlägg. Ännu en gång visade ÄFF-spelarna prov på en enastående moral och sammanhållning. Undertecknat, som anlände till matchen i halvtid hade väntat en dämpad stämning men det var precis tvärtom. Det var som om alla ÄFF-vänner på läktaren och spelarna på plan knöt näven i fickan och gemensamt skrek ut:

”Nu jävlar skall vi visa dem”.

När Matt i omklädningsrummet efter matchen drog igång segerramsan kände vi alla, som var där, hur en eufori fyllde lokalen. Det kändes som om det nu var ÄFF mot resten av världen. Så var det dock inte. ”I nöden prövas vännerna”, heter det och det visade sig senare i veckan, att ÄFF har många vänner. En fantastisk insamling drogs igång för att hjälpa till och lösa det absolut mest akuta ekonomiska problemen. Fotbollsvänner över stora delar landet bidrog. Den största hjälpen kom dock från personer och företag med stort ÄFF-hjärta. Hotet att serien skulle avgöras genom ÄFF: s konkurs avvärjdes. Fotbollsverige kunde dra en lättnande suck. Även om krisen för ÄFF fortfarande inte är över, känns det skönt att serien kommer att avgöras på plan, i kampen om värdefulla poäng.

Matchen mot Syrianska gav inte bara viktiga poäng. Den gav också tränare Persson nya huvudbry. ÄFF: s två bästa spelare under säsongen, Sebastian Carlsén och Othman El Kabir fick, tvivelaktigt, nya varningar, vilket innebar att de var avstängda mot Varberg. Som om det inte var nog tvingades Eric Pothast utgå efter 34 minuter. Segern i Varberg får med bakgrund mot detta ses, som en bragd, en prestation, som för mig är större än när vi gick till allsvenskt kval 2011.

Jag känner mig ganska säker på att vi kommer att säkra fortsatt spel i ”Superettan” utan kval. Spelarna viker sig inte en tum. Sammanhållning är stark och alla jobbar för varandra. Resultatet kan bara bli ett.

Hyresvärden bör nog redan nu, seriöst fundera på hur arenafrågan 2015 skall lösas.

 

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Det lutar åt kval

Det ser, lindrigt sagt, mörkt ut för ÄFF.  Storförluster mot Degerfors och Värnamo, många spelarskador gör att oddset för poäng mot Ljungskile på måndag är rekordlågt. Skulle vi, trots allt vinna matchen får det betraktas, som årets knall, i stark konkurrens med de dubbla segrarna mot Hammarby. Bohuslänningarna tillhör inte Ängelholmarnas favoritmotståndare. I vårmötet fick ”de gula” en riktig ”käftsmäll”, förlust 0-5. ÄFF vinner fel matcher. Vi har slagit Östersund, Hammarby, Jönköping, alla topplag men tagit stryk av GAIS, Öster, Degerfors och Landskrona, lag som, liksom vi är inblandade i kampen, att undvika det förhatliga kvalstrecket.  Det hade varit bättre, att vi hade besegrat dessa lag. Varför vi har lättare för att ta poäng från topplagen än bottenlagen är svårt att förstå, ja näst intill obegripligt men detta är inget nytt. Studerar man ÄFF: s matcher under ”Superettanåren” är det ett mönster som upprepats under flera säsonger. Det segerrika året 2011 förlorade vi båda matcherna mot Jönköping Södra, som då krigade i botten på tabellen.  Det kostade oss en allsvensk plats. På måndag möter vi seriens, just nu formstarkaste lag och jag har, trots mitt stora ÄFF-hjärta, mycket svårt att tro att det blir något annat än förlust. Det lutar starkt åt kvalspel för både oss och Landskrona BoIS. Direkt nedflyttning tror jag vi slipper. Husqvarna och Assyriska lär bli de lag, som får ”tömma den bittra kalken”. Jag hoppas och tror att laget har andra planer både vad det gäller matchen på måndag och risken för kval.

För mig och andra, som 2001 jobbade med ÄFF sänder Ljungskile positiva signaler. Det var på ”Starke Arvids Arena”, en vacker höstdag, den 20 oktober, som ÄFF för första gången säkrade en plats i elitfotbollen. När Mattias Eriksson i den 25:e spelminuten kvitterade till 1-1, som också blev slutresultatet, innebar det att lilla Ängelholm efter drygt sextio år i skuggan åter fick ett lag i den näst högsta divisionen. Ett oförglömligt minne, mitt absolut bästa under mina drygt 25 år i klubben.

Kom nu och stötta ÄFF på måndag! Det kommer att behövas!

 

Hälsar!

 

Helgonet 48

Posted in Uncategorized | Leave a comment