Det handlar inte om bristande vilja

Det handlar om mycket om brist på självförtroende. Efter fyra raka förluster är det inte så konstigt att lagets tilltro till sin förmåga har fått sig en rejäl törn. När man lyssnar av folk på läktaren hör man mycket snack om bristande förmåga och inte minst brist på vilja. Det där sista tror jag inte ett dugg på. Är övertygad om att det här laget, är besjälad av en vilja utöver det mesta. Bristande förmåga, ja kanske är det så, att några spelare ännu inte är mogna för att spela kontinuerligt på ”Superettannivån”. Poängskörden så här långt är, i stort sett, vad jag hade förväntat mig. Kanske någon poäng till hade jag hoppats på. Fler oavgjorda matcher definitivt men som det är nu så antingen vinner vi eller förlorar vi. I längden är det bättre. För många ”draws” försämrar möjligheterna nytt kontrakt. Men det är också så att en förlust tar mer på självförtroendet än en oavgjord match.
Vi måste komma ihåg, att laget är försvagat sedan i höstas. Vår bäste målskytt 2015 spelar inte, Rudolfsson, enligt mitt förmenade vår bäste back, är just nu heller inte på plan. Vår nyttigaste spelare under flera år Björn Westerblad, användbar på många positioner, spelar i Åtvidaberg. Oscar Berglund, som avslutade förra säsongen väldigt bra sitter på bänken. Ersättarna har inte gjort bort sig på något sätt. De unga ersättarna, som kommit in är just unga och lovande men de behöver tid för att utvecklas. Senast igår gjorde Erik Johansson en alldeles utmärkt insats och var tillsammans med Zeyn S Latef och Macus Bergholtz ljuset i mörkret.
Det är lätt att slå fast, att vi är väldigt uddlösa framåt. Ofta kunde man se Ryan Finley ensam med hela Assyriska backlinjen. Det går för långsamt i omställningarna Det tar alldeles för lång tid för laget att fylla på framåt. Jag saknar modet att löpa i djupled. Det finns just nu inte hos våra spelare. Vi flyttar mycket boll men på den sista tredjedelen är vi tama.
Assyriska skapade inte mycket de heller men, när de väl kom in i vårt straffområde var det inte bara en eller två, utan fem, sex spelare på plats för avslut. Gästerna borde heller inte var fyllda med tro på sig själva men i det laget finns det massor med allsvensk rutin, spelare som kan hantera en motgång. Bytet på ledarbänken verkade också tänt dem och den nye coachen gjorde ett bra jobb. Tror att vi snart kommer att återfinna Assyriska högre upp i tabellen.
Den ekonomiska verkligheten har fått konsekvenser. Vi är inne i en trend, som liknar förra vårens ”Golgatavandring”. Det är mycket som står på spel. Vår elitverksamhet har stora framgångar, U 21 och på ungdomssidan, U 17 och U 19. Vi fostrar idag framtida elitspelare och de måste ha ett elitlag att spela i. Styrelsen får fundera igenom detta. Något måste göras! Serien är väldigt jämn. Det skiljer tre poäng mellan oss på trettonde plats och fyran Örgryte. Vi är på intet sätt akterseglade men trenden måste brytas nu och då tror jag, att laget, tränarna behöver stöttning utöver det vanliga.
Matchen i Göteborg mot GAIS vågar jag inte tippa men med Johan tillbaka på plan och Vlado på banan med gipsad hand hoppas jag dock på en poäng!

Hälsar!
Helgonet 48

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Onödig förlust!

Först vill jag berömma kvällens domare, Anti Kanerva, som jag genom åren haft många synpunkter på. Han gjorde en helt prickfri match. Matchen var väl, i och för sig, inte svårdömd men han visade på god känsla för spelet och viftade inte med gula kortet, som han emellanåt har haft en tendens att göra. Det blev, i sin helhet, ingen bra match. Första halvlek var seg. Mycket bollflyttande, där hemmalaget hade övertaget. Ett avslut på mål och den var gästernas. I andra halvlek blev det bättre och det var hemmalaget, som var bäst och nu skapades några målchanser åt båda håll. Avgörande för matchen var det byte, som gästerna gjorde tio minuter in i den andra halvleken, då den långe reslige fowarden Aydin fick ge plats åt Louati också han en lång och kraftfull anfallare, en forwardstyp, som jag gärna sett i vårt eget lag.
Lagens effektivitet är det svårt att klaga på. Dalkurd gör 2 mål på tre avslut på mål. Vi gör ett på tre. Faktiskt godkänt men vi släpper in mål alldeles för enkelt. På deras första mål var det minst tre hemmaspelare kring Louati men ändå vann han den fighten och gjorde mål. Dessförinnan lät vi Dalkurds mittback, Löfkvist, planens bäste spelare enligt mitt förmenande, oattackerad avancera 40 meter och sedan frispela målskytten. Dalkurds segermål får bara inte ske, en lång droppboll mot bortre stolpen, som Louati alldeles för enkelt tilläts dirigera in i maskorna. Det var svagt försvarsspel. Rätt man på rätt plats gäller även vid hörnor.
Högst betyg på arenan måste man ge Dalkurds supporters. Det stöd, som de drygt 400 tillresta anhängarna igår gav sitt lag spelade, som jag ser det, en avgörande roll. Det är inte utan, att man blir avundsjuk. Det stödet är guld värt. Var är ni, fotbollsintresserad ängelholmare? Publiksiffran 912 kan vi inte klaga på men hälften var bortalagssupporters.
Vi kan ju drömma om ”yellow fellows” från 2002. De som var med då är nu något äldre men kanske sugna på att göra comeback. Den skaran var verkligen uppskattad.
Av våra spelare ger jag ett högt betyg till innermittfältarna Carlsen och Bergholtz. Eiswohld var som vanligt bra. Det är han ju alltid men minst misstag gjorde Dyrestam, som dessutom återigen var klockren i sitt huvudspel. Epitet bäst i hemmalaget var välförtjänt!
Matchorganisationen fungerade perfekt, vilket jag, som evenemangsansvarig är speciellt nöjd med. Vi har en liten slimmad organisation där alla nu gör ett kanonjobb. Berömmet från matchdelegaten och gästerna var översvallande.
På lördag kommer seriejumbon Assyriska på besök och nu börjar måstematcherna, tyvärr. Inte så, att jag är orolig, i min värld har jag räknat med ett tufft jobb, hela vägen. På lördag tar vi en trepoängare och då blir det lugnare ett tag!
Mitt tips får bli 3-0, optimistiskt men den som lever får se!
Hälsar!
Helgonet 48!

Posted in Uncategorized | Leave a comment

En ny bekantskap – en ovanlig klubb.

Nu är dags att vinna hemma. Skall vi bita oss kvar på den övre halvan kan vi inte fortsätta förlora på hemmaplan. Tre matcher borta och sex poäng är väldigt bra. Ett bra lag tar, i snitt, två poäng hemma och en borta. Det ger totalt 45 poäng och en säker placering på den övre halvan.
Matchen mot Athletic hade många positiva inslag. Försvarsspelet var bra trots tre insläppta mål och framåt skapade vi mer än mot Värnamo. Tyvärr rullade målen in alldeles för lätt. Ett par av dem såg definitivt inte otagbara ut. Gör man två mål borta mot ett så starkt lag som AFC skall man ha en poäng med sig hem så är det bara. Kanske är det dags att ställa Oscar i mål.
Planbäst var Othman El Kabir, som sänkte sin gamla klubb. Othman har verkligen tagit stora steg framåt i sin karriär. Enormt löpstark spelare med en aktionsradie, som sträcker sig över större delen av planen. Var inblandade i alla tre målen. Spelade fram till ettan och satte distinkt tvåan och trean. Av våra egna spelare vill jag ge extra plus till våra kantspringare, Petar Petrovic och Vlado Zlojutro men även Sebastian Carlsen gjorde en bra match.
Dalkurd, från Borlänge, är en helt ny bekantskap för oss. När klubben grundades 2004 var det till direkt följd av många ungdomars brokiga vardag. Dalkurd FF skulle verka som ett alternativ till orolighet och en möjlighet till en bra framtid. För många ungdomar och deras föräldrar blev Dalkurd en viktig beståndsdel i integrationen. Den delen av det sociala ansvaret har följt med hela vägen och är ett av Dalkurds prioriterade mål.2010 spelade Dalkurd i division 1 för att hösten 2015 avancera till ”Superettan”.
Få klubbar får samma breda uppmärksamhet som Dalkurd FF. Intresset för Dalkurd är stort. Dalkurd FF:s supportersida på Facebook (vid namn ”Dalkurd Supporter”) hade drygt 14 000 medlemmar (den 4 april 2012). I skrivandets stund är det 1,3 miljoner (den 9 mars 2016) som gillar Dalkurd. Det är fler medlemmar än majoriteten av de allsvenska klubbarnas motsvarigheter. Laget har supporters över stora delar av landet och vi kan räkna med en stor tillströmning av Dalkurdanhängare till idrottsplatsen. De finns de, som räknar Dalkurd, som kurdernas landslag så bli inte förvånade om det dyker upp supporters från andra sidan sundet.
Hur går matchen?
Med vår klena hemmafacit vågar jag inte tro på seger. Vi får nöja oss med 1 poäng.
Mitt tips får bli 1-1.
Hälsar!
Helgonet 48!

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Vi föll på eget grepp

Hög press, lätta bollerövringar och snabba omställningar. Det var på den vägen som IFK Värnamo krossade oss i söndags. Känns det igen? Jodå, det är den taktik, som vi själva vill spela efter men ännu inte har lyckats leva upp till. Vi blev taktiskt, helt utmanövrerat av Värnamo. Det var klasskillnad! Ibland såg det ut som en match mellan seniorer och juniorer. Smålänningarna var ruskigt effektiva, fyra mål på fem avslut på mål. Värnamo är verkligen vårt ”boggeyteam”. Det vanligaste resultatet, siffermässigt, mellan lagen är faktiskt 4-0 till IFK, tre gånger har det hänt men det var första gången det hände i Ängelholm. Efter två enkla bolltapp 22 minuter in i matchen stod det 0-2. Matchen store spelare så långt, Jebali, hade så långt vänt in och ut på vårt centrala mittfält och han fortsatte en bit in i andra halvlek. Det var väl först när han, med ett elegant distansskott, i den 55 minuten gjorde 4-0, som han slog av på takten något. Nu var det inte bara han som var bra hos motståndarna. Det var förstås hela laget, som med en lysande taktik, signerad Jörgen Petersson, pulveriserade hemmalaget. Matchen var förresten nästan en kopia på 0-4-förlusten mot IK Frej förra året på hemmaplan, då Täbylaget gjorde mål på, i stort sett, allt.
Kommer man över en sådan här förlust på mindre än en vecka, på lördag väntar Athletic på bortaplan. Ingen drömmotståndare precis, de heller, förlust båda gångerna förra året. Förlusten var ett resultatet av en kollektiv kollaps. ÄFF-laget hade verkligen glömt att göra läxan den här gången men med den goda moral, som laget så här långt visat prov på, är jag helt övertygad om att, Christian, Magnus och laget tar revansch på Skytteholm på lördag, för debaclet i söndags men det räcker inte längre än till delad pott.
Mitt tips får bli 1-1.
Hälsar!
Helgonet 48

Posted in Uncategorized | Leave a comment

En oviss drabbning

Kan inte säga annat än jag var väldigt orolig efter att ha sett de första 45 minuterna mot IK Frej. Det var mycket felpass och felval från vår sida och IK Frej såg, efter ledningsmålet, ut att gå mot en säker trepoängare. Vi hade bara ett avslut på mål före paus och den förvaltade Ryan Finley suveränt. Väldigt avgörande, att vi lyckades kvittera trots ett spelmässigt underläge. Efter paus blev det mycket bättre och bortsett från två kanonlägen, för hemmalaget, i halvlekens inledning var det ÄFF, som tog tag i taktpinnen och rättvist vann med 2-1. Två saker gladde mig speciellt, Carl Lindells målvaktsspel, kanske hans genombrott som elitmålvakt samt att, förra hemmamatchens suverän, min mening, Vlado Zlojutro fick göra segermålet. Jag tror på fler mål från hans känsliga fötter.
Imorgon kommer IFK Värnamo på besök. Smålandslaget är en av de främsta plantskolorna i svensk fotboll. Från Smålandsklubben kommer Jonas Thern, Michael Svensson, Ulrik Jansson, Patrik Ingelsten och av senare generationer, Viktor Claesson, Simon Thern, Loret Sadiku, Mohammed Bangura, Niklas Hult och Joseph Baffo, inte illa! Brommapojkarna är Sveriges bästa talangfabrik men på andra plats kommer IFK Värnamo.
I pressen utpekas hemmalaget som favorit i morgondagens match. En sanning med modifikation. Ser man till tidigare möten blir det en väldigt oviss utgång men med fördel gästerna. Söndagens match blir den elfte sedan IFK Värnamo gjorde comeback i näst högsta serien 2011. Då var det inte första gången smålänningarna kom på besök till Ängelholm i elitsammanhang. Redan 1935 möttes lagen i dåvarande division 2 södra. På den tiden var det Ängelholms IF, som var stadens stolthet och ”de svartvita” gick oftast segrande ur drabbningarna med ”kamratlaget” från Värnamo. Sedan dess har smålänningar för det mesta hållit till i division 3 men har också gjort 10 säsonger i gamla ”tvåan”.
På tio möten har lagen vunnit vardera tre och 4 slutat oavgjort. Målskillnaden är till Värnamos fördel, 19-15. ÄFF har åkt på två ”käftsmällar”, 2012 och 2014, båda matcherna spelades i Värnamo och slutade 4-0 i hemmafavör. 2013 var det IFK: s tur att åka på storförlust, då de blev rejält utspelade på Finnvedsvallen och ÄFF kunde åka hem med en 5-2-vinst i bagaget. Värnamo blir en svår nöt att knäcka och det är värt att notera, att vi inte lyckats vinna mot smålänningarna, på hemmaplan, sedan 2012 och då med matchens enda mål. De två senaste mötena i Ängelholm har slutat 2-2.
Ser vi till seriestarten är det väl så att vi får hållas som favoriter men det är bara statistik. Smålandslaget har vid sina besök i Ängelholm lyckats ta fram sina bästa kvaliteter och det tror jag de gör imorgon också. Nu vill jag fortsätta på min optimistiska linje och Värnamo är inte lika vassa framåt i år, som tidigare. Per Cederqvist är ett år äldre och vårt mittbackspar Eiswohld, Dyrestam känns väldigt stabila och kommer inte att ge Cederqvist något större utrymme.
Tror att målskyttet lossnar imorgon och mitt tips får bli 3-1 i hemmafavör!
Hälsar!
Helgonet 48!

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Chansfattig tillställning

Chansfattigt, 4-4 i avslut på mål, svårspelat på en plan, som ännu inte är i bästa skick. Matchen skulle såklart slutat 0-0. Men ett sent mål förstörde dagen för hemmalaget.
Det var för mycket felpass åt båda håll för att jag skall kunna matchen ett högt betyg, rent spelmässigt. Försvarsspelet i båda lagen höll emellertid hög klass. Farligheter i de båda straffområdena var sällsynta och, enligt min syn, berodde det inte bara på bra försvarsspel.
Jag saknade modet från lagen att gå framåt, framförallt från hemmalaget. Kan konstatera, att ifall lagen vill bli kvar på övre halvan måste det till ett helt annat anfallsspel. De bästa prestationerna gjordes av spelare i backlinjen eller på mittfältet.
Tycker fortfarande att tränarduon i ÄFF skall fundera på, ifall det inte vore en bra idé, att starta med två renodlade forwards. Ryan Finley, som började mot HBK blev emellanåt tämligen isolerad på topp. Detta kan för övrigt också sägas om förra årets skyttekung i ”Superettan”, Fredrik Ohlsson, anfallspets i HBK.
De gamla ÄFF-spelarna på mittfältet Junes Barny och Antonio Rochas tillhörde de bättre i Halmstadslaget med ett extra plus för Barny även om det blir mycket bollflyttande för hans del. HBK: s mittfält saknar en bollvinnare och laget i sin helhet väger lätt. Halmstad övertygade inte. Janne Jönsson har ett tufft jobb framför sig och laget, om favoritskapet skall infrias.
Till bäste hemmaspelare utsågs Johan Eidswohld, ett bra val men det var länge sedan jag såg Johan slå så många felpass, som i söndagens match.
För mig var Vlado Zlojutro ÄFF: s bäste för dagen. Han var stark, framförallt i defensiven men också tongivande i de få anfallsförsök, som hemmalaget lyckades åstadkomma. En annan spelare, som går från klarhet till klarhet är Patrick Dyrestam, som nästan var 100- procentig i höjdduellerna.
Hur skall ÄFF få till en bättre offensiv? Det kanske löser sig av sig själv, när självförtroendet växer i takt med nya poäng. Jag tror inte riktigt på det.
Jag hävdar fortfarande att det är en bra idé att fundera på Bergholtz utgångsposition.
Min åsikt är att han skall starta skall från en mittfältsposition. Med två forwards från start skulle vi kunna lyfta laget och pressa högre upp i banan och skapa fler målchanser. Det senare är ett måste ifall vi skall hålla oss kvar på övre halvan.
Jag tror benhårt på det här laget och vi har börjat bra. Nu väntar IK Frej borta, ett storvuxet och svårspelat lag, som blir en svår nöt att knäcka. Vi vann mötet på Vikingavallen i Täby förra året med matchens enda mål inslaget av Pjotr Johansson.
Tror vi har en bra chans att åka hem med tre poäng i bagaget även denna gång.
Seger med 2-1 låter väl bra!

Hälsar!

Helgonet 48

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Försvarsspelet sitter där!

Sex poäng på två matcher, lysande. Ett av tre obesegrade lag så här långt, vem hade trott det!
ÖIS hade ett stort spelövertag men skapade inga riktiga farligheter trots det. Försvarsspelet satt verkligen. Hela laget skall ha beröm för det men jag vill ändå framhäva vår backlinje med Johan Eiswohld i spetsen. Johan, alltid på rätt plats och med en, på den här nivån, sällsynt förmåga att läsa spelet och vara ett steg före.
Carl Lindell gör återigen en pålitlig insats i målet. Hade dock svårigheter på de fasta situationerna, framförallt på hörnorna, när ÖIS skickade fram sina ”drakar”. Deras sätt, att obstruera målvakten är direkt ojust men tack vare en vaken domare så fick de inte betalt för det. Patrick Dyrestam, som fick debutera i seriespel för ÄFF, i Lundgrens frånvaro, vann flera avgörande nickdueller framför vår eget mål och var starkt bidragande till att ÖIS inte fick utdelning på sina många hörnor.
Ute på plan kom det största hotet från ÖIS genom veteranen Björn Anklev, som tilläts härja väl fritt på sin högerkant i den första halvleken men en vaken backlinje såg till att det stannade vid ett hot. I den andra lyckades vi tämja Anklev bättre. På innermittfältet gjorde Carlsen och Ljungberg ännu en förtroendeingivande insats även om Christian denna kväll, emellanåt, slarvade med passningsspelet. Matchhjälten från seriepremiären fick självklart nytt förtroende, från start, i denna match. Oliver Stojanovic-Fredin var väl påpassad och fick inte så mycket utrymme för sin löpstyrka. Lite isolerad på topp fick han heller inte så mycket bollar att jobba med. Kanske skulle vi spela med två forwards, åtminstone på hemmaplan. Bergholtz, som jobbade och slet i vanlig ordning fick lägga mycket av sitt energi i defensiven, att begära, att han även skulle agera avslutare vore för mycket. Funderar ibland, ifall inte Marcus skulle vara som klippt och skuren i en ”Brolinroll”, dvs. utifrån en högerposition på mittfältet få en fri roll. Det skulle ge utrymme till ännu en renodlad forward.
Såg, att Oliver var missnöjd, när han byttes ut. Det skall han självklart vara men inte med sin insats. Han är en väldigt lovande fotbollsspelare, som vi också fortsättningsvis kommer att få stor glädje av. Ryan Finleys seriedebut kunde inte ha blivet mer lyckosam. Även han blev stor matchhjälte, liksom Oliver förra matchen. Efter matchen snyggaste kombination med Vlados klack, som lök på laxen, avslutade Ryan kliniskt intill målvaktens högra stolpe. Det känns, som om det kommer många fler mål från den foten.
Trots allt beröm så vill jag ge det mesta till kollektivet, laget, ledarstaben inbegripen. Det är där ÄFF: s verkliga styrka ligger idag och det kommer att generera många poäng framöver.
Halmstad på söndag, en ny spännande match att se fram mot. Förhoppningsvis kryper Ängelholmarna ur sitt vinteride och går på matchen så vi kan spränga tusengränsen, publikt.
Halmstad får ses som favoriter men en poäng skall det bli, varför inte 2-2.!
Tycker Helgonet 48!

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Fågel, fisk eller mittemellan

Med tanke på vad jag skrev inför premiären!

Är rätt övertygad, att det inte blir fisk. Matchen mor Syrianska gav flera goda besked. Försvarsspelet börjar sitta och vi har nu ett mittbackspar, som håller mycket hög klass. Zeyn S-Latef visade, att han är rätt val på vänsterbackspositionen. Zeyn har utvecklat sitt backspel på ett remarkabelt sätt. Stark i defensiven och med offensiva kvaliteter ger han vår offensiv ytterligare en dimension. Hans vänsterfot är guld värd. Vi får se vem, som kommer att ta positionen till höger, där konkurrensen är tuff.
Första halvlek såg riktigt bra ut. Segern var rättvis och kunde varit något mål större men vi har ännu inte tillräcklig spets på sista tredjedelen men det kommer. Känner mig ganska trygg i den uppfattningen. Till matchens lirare utsågs Johan Eiswolhld och hård konkurrens med Marcus Bergholtz. Johan håller, enligt mig hög allsvensk klass som mittback. Marcus forsätter att övertyga i sin roll, som släpande forward och mot Syrianska var han lysande. I Sebastian Carlsen och Christian Ljungberg har vi ett starkt innermittfältspar, som kompletterar varandra på ett utmärkt sätt. De kommer båda att ta stora steg i karriären i år, om de får vara hela förstås. Det är glädjande att Vlado Zlojutro är tillbaka på planen och han gjorde en solid comeback i premiären. Jag vill dock gärna se att han tar mer initiativ offensivt. Är löpstark, har ett bra skott och borde kunna peta in ett och annat mål. Philip Bernholtz förtjänade också han ett bra betyg men är än så länge lite ojämn i sina prestationer.
Det måste ha varit fantastiskt, att bli matchhjälte i sin hemmadebut i sin nya klubb. Nu visade Oliver Stojanovic-Fredin upp också andra kvaliteter i sin debut, inte minst en imponerande löpstyrka. En intressant spelare, som trots en ovan roll gjorde en insats, som lovar mycket för framtiden. Skall heller inte glömma Carl Lindell, vår sista utpost i hemmapremiären, som spelade förtroendeingivande hela matchen.
Smolk i glädjebägaren inför måndagens match mot Örgryte är Lundgrens skada men det finns goda alternativ, eftersom alla spelarna, vad jag vet, är tillgängliga. Dessutom råder det efter de senaste tillskotten i spelartruppen, MFF-lånen och Ryan Finley en stenhård konkurrens om en plats i startelvan, vilket ger förutsättningar för fortsatta framgångar.
ÖIS blir en svår nöt att knäcka, nykomlingar skall man helst inte möta tidigt på säsongen. Örgryte är också en anrik klubb med höga målsättningar men jag tror på vårt lag. Det blir en ny seger. Nu med 2-0.
Hälsar!

Helgonet 48!

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Äntligen premiär

Fågel, fisk eller mittemellan?

Sedan jag började skriva mina krönikor om ÄFF, känner jag, har det aldrig varit så svårt att sia om säsongen, som det är inför dagens premiär mot Syrianska FC på Ängelholms idrottsplats. Försäsongen har varit väldigt turbulent och då syftar jag inte på det sportsliga utan allt annat, som hänt kring klubben sedan serieavslutningen i höstas. Nu har det blivit lite lugnare även om det finns en osäkerhet kring de spelare, som ännu inte accepterat lönesänkningarna, i dagsläget fyra. Nya spelare har kommit in i truppen Philip Bernholtz från Husqvarna, Astrit Seljmani, Olympic och på sluttampen, Oliver Stojanovic Fredin, Petar Petrovic samt Zlatan Azinovic alla med bakgrund i MFF. I truppen till dagens match finns dock 13 spelare kvar sedan förra säsongen, vilket känns tryggt. Det är spelare, som var med och vände förra vårens motgångar till framgångar under hösten. Det känns tryggt! En annan trygghet är den starka ledartrupp vi nu har i klubben, med Christian i spetsen.
Träningsmatcherna har varit ömsom vin och ömsom vatten. Bra matcher mot allsvenskt motstånd i Svenska Cupen men solklara förluster mot division 1-lagen, Öster och Landskrona BoIS. Liksom tidigare har vi skapat för lite målchanser och släppt in lite för enkla mål. Matchen mot Husqvarna, 4-0, kan förhoppningsvis ses som en ändring på det även om motståndet inte var av någon högre klass. Det fanns dock tydliga signaler i den matchen, att något bra är på gång. Vi får se om den trenden håller i sig idag.
Som alltid är jag optimist, när det gäller ÄFF! Det blir seger med 2-1.
Hälsar!
Helgonet 48!

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Tuffa matcher

Allsvenskt motstånd fyra veckor i rad, först Falkenberg, därefter Kalmar FF, GIF Sundsvall och nu senast Malmö FF, de två senare matcherna i Svenska Cupen. Tufft och lärorikt, en möjlighet, att få upp tempot i spelet. Matchutvecklingen har varit förbluffande likartad. Bra spel av ÄFF, där laget stått upp väl mot det namnkunniga motståndet i drygt en timme. Mot Kalmar och Malmö tog ÄFF dessutom ledningen i matchen. Mot Sundsvall var ÄFF bara några minuter från poäng. Matcherna mot Kalmar och Malmö hade också det gemensamt, att när allsvenskarna väl började göra mål tillkom de något lättvindigt. Enligt min mening beror det dels på tränarduon ännu inte hittat den optimala formeringen av backlinjen men också på dålig kommunikation i den bakre linjen. Ett par av baklängesmålen har det varit upprörande att betrakta, rena pojklagsmissar. Detta kommer Christian och Magnus ha full kontroll på när väl serien startar. Framåt har det sett väldigt bra ut. Mittfält och forwards har gett sina namnkunniga motståndare full sysselsättning under större delen av matcherna.
Primus så här lång har varit Eiswohld, Carlsen, Bergholtz och stundtals Bernholtz. Spelare, som måste prestera, det där lilla extra för att ÄFF skall vara ett lag på övre halvan. Med risk för att bli tjatig måste jag skriva det igen. Vi behöver ytterligare en forward, en stark djupledslöpare med kapacitet att göra runt 10 mål. Vi får hoppas på amerikanen!
Svenska Cupens utformning är väldigt positivt för de kvalificerade Superettanklubbarna. Lagen får väldigt bra möjligheter till förberedelser inför seriestarten, med bästa möjliga motstånd även om vi visa av tidigare erfarenheter inte skall dra alltför stora växlar av resultaten.
Det viktigaste för ÄFF och alla lag är att de, under försäsongen, får kontinuitet i träning och match. Det betyder, att antalet skador måste minimeras. Ett gissel för ÄFF, de senaste åren, har varit att skador har varit mer regel än undantag. Det där handlar inte bara om otur utan mer om hur man tränar och hur vaken man är på kroppens signaler. I år är min känsla, att tränargruppen har bättre koll på läget än på många år. Det känns förtroendeingivande!
På lördag väntar Sirius och den sista matchen i Svenska Cupens gruppspel. Ännu en viktig match i förberedelserna inför seriepremiären den 3 april. Då vill jag se ett tight ÄFF stänga ytor, hålla rent bakåt och med blixtsnabba omställningar bringa mångas favorit till seriesegern på fall.
Hälsar!
Helgonet 48

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Tankar inför 2016

Det var en strålande prestation av ÄFF, att med ett uselt utgångsläge, ta sig sammans under hösten och säkra ett nytt kontrakt. Om knappt två månader är det seriepremiär, hemma mot Syrianska. En bra start är nödvändig för ingen av oss vill väl uppleva, att ännu en säsong slitas mellan hopp och förtvivlan match efter match. Det blev konsekvensen av förra säsongens usla start.
Det ser bättre ut i år, vågar jag påstå trots några tunga spelartapp. Christan har valt att jobba med en mindre spelartrupp i år därför har några spelare försvunnit per automatik. Några hade gjort sitt men spelare, som, Eric Pothast, Rebin Asaad, Pjotr Johanssons hade jag gärna velat ha kvar. Pjotr har för övrigt gjort succé under försäsongen i MFF. Spelarförlusterna kunde varit fler men tack och lov stannar Björn Westerblad och Sebastian Carlsen kvar. Mycket viktiga spelare, som jag ser det, skickliga bollspelare, starka karaktär, som kommer att bli tongivande i laget i år. Speciellt Sebastian, som jag tror under säsongen 2016, kommer att ta ytterligare ett stort kliv i karriären. Nyförvärven har valts med omsorg och med plånboken som utgångspunkt. Något annat val finns inte. Tre nya, Patrik Dyrestam, Philip Bernholtz, Astrit Seljmani, än så länge och det är ingen kvalificerad gissning att tro att samtliga kommer att konkurrera om en plats i startelvan. Martin Rudolfsson räknar jag också som nyförvärv. Martin var skadad större delen av förra säsongen och jag ser spänning fram mot vad han kan prestera 2016. Fortfarande saknar jag en forward, ett komplement till Fredrik Karlsson, som kan öka vår målskörd väsentligt. Det är bara, att titta förra årets tabell. Bara fyra lag var sämre framåt. Kanske den provspelande amerikanen Ryan Finley kan vara en lösning. Vi får hålla tummarna för att det finns resurser för att få honom spelklar. Hursomhelst blir det inte Ryan så måste det bli någon annan.
Bakåt var det ännu värre. Bara Utsikten släppte in fler mål. Dock skall det tilläggas, att det blev bättre efter tränarbytet. Har stora förhoppningar på att Christian kommer att fortsätta sitt fruktbara arbete med att förbättra försvarsspelet. En viktig kugge blir då Johan Eiswohld, ÄFF: s bäste(jämnaste) spelare under förra året. Jag hoppas, att Johan får fortsätta sitt framgångsrika spel, som speldirigent från en mittbacksposition. Förlusten av Eric Pothast är kännbar men jag tror, att Patrik Dyrestam, trots sin ungdom, med råge kommer ersätta Eric. Har visserligen bara sett en match hittills i år men det är ”power” i den grabben. Den typen av spelare har vi saknat.
Träningsmatcherna har gett positiva signaler, visserligen, inledningsvis mot svagt motstånd men den senaste matchen mot allsvenska Falkenberg gav en tydlig fingervisning, om att vi får se ett betydlig vassare ÄFF 2016, att dominera i en hel timme mot allsvenskt motstånd imponerar stort. På lördag står ännu ett allsvenskt lag, Kalmar FF för motståndet, ytterligare en bra värdemätare.
Försäsong är försäsong och alla som har varit med ett tag vet att man inte kan dra för stora växlar av goda resultat i träningsmatcher men visst ser det bättre ut i år. Om några veckor och ett antal träningsmatcher och spel i Svenska Cupen finns det underlag för mer avancerade spekulationer om 2016 men det får vi återkomma till.
Hälsar!
Helgonet 48

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Energin försvann

Efter segern mot IK Frej i den 28: e omgången var kontraktet i praktiken klart. Det satte sin prägel på ÄFF: s två sista matcher i årets ”Superetta”. Mot Athletic FC United, i den näst sista omgången, på hemmaplan, kom vi lindrigt undan. I första halvlek kunde det stått både 0-2 och 0-3 men Oscar, som verkligen hittat formen så här i ”grevens tid” höll oss kvar i matchen. Efter pausen skärpte vi till oss och ett oavgjort resultat var inte långt borta. Statistiken beskriver dock på ett korrekt sätt matchbilden. Vi hade 10 avslut, varav de flesta de sista 45 minuterna, AFC United hade 18. Dessutom missade Solnalaget en straff genom den gamle bekantingen Othman El Kabir. Athletic var en trevlig bekantskap. Spelade i den första halvleken en tempostark och underhållande fotboll. Laget hade många tekniska men också fysiskt starka spelare, lite av det jag tycker vi saknar i ÄFF. Det viktigaste i den omgången var att Värnamo vann för det innebar att kontraktet var säkrat. Sista matchen mot Varberg missade jag men förstod av referatet, att det var ungefär samma scenario, som stora delar av matchen mot Athletic, energin fanns inte där. Förlusten 0-1 spelade ju heller ingen roll mer än ett antal förlorade tusenlappar i bonusplacering och det tror jag alla vi, som håller på ÄFF, kan leva med. Det var verkligen en stor prestation, att Järdler/Arvidsson och laget lyckades säkra nytt kontrakt inför 2016 trots alla motgångar längs vägen. Det har varit mycket skador under året och det i sig kräver en förklaring. Det är inte bara otur, när man har en halv spelartrupp på skadelistan. I höst blev det mycket bättre och det får, som jag ser det, tillskrivas tränarduons nya upplägg. Tränarbytet var mycket avgörande för slutresultatet. Det är min absoluta uppfattning men därmed vill jag inte kasta någon skugga på avgående tränare. Joakim Persson gjorde ett bra jobb i ÄFF med allsvenska kvalet 2011 som topprestation. Det är alltid svårt, att veta hur länge man skall behålla en tränare i en klubb. Kanske stannade ”Jocke” ett år för mycket. Jag kommer att återkomma längre fram med en djupare analys om detta och mycket annat av säsongen. Så här långt säger jag:

”Ett stort grattis till det nya kontraktet ÄFF!”

Hälsar!

Helgonet 48

Posted in Uncategorized | Leave a comment

The Final Countdown

Vi gjorde ingen bra match mot IK Frej. Många felpass och som tidigare matcher hade vi svårt att försvara oss i korridorerna även om det blev bättre efter paus. Det var dock vad jag hade förväntat mig. Spelets kvalitet är just nu av underordnande betydelse. Huvudsaken är att tillräckligt många poäng hamnar på kontot så att vi slipper kvala. Mycket talar för att det blir så. Med sex poäng och tre mål till godo på Mjällby kommer vi inte att missa detta. Dessutom är fler lag inblandade detta fotbollsdrama, som är det enda som ger spänning åt ”Superettans” serieavslutning. Jag räknar med spel i landets näst högsta serie även 2016 för ÄFF, året då klubben fyller 40 år. Då hoppas jag, att vi kan lämna de två senaste årens ”lindansande” bakom oss.
Matchen i Täby var överhuvudtaget dålig. Mina bestående minnen från kampen är dels dimman, som svepte in över Vikingavallen men framförallt Oscar Berglunds strålande målvaktsspel. Bäst på plan och Oscar har verkligen hittat formen så här i ”grevens tid”. På söndag kommer Athletic FC United på besök, ett lag jag vet väldigt lite om. Klubben har sina rötter i Väsby United och FC Café Opera, en märklig skapelse på sin tid. ”. När vi 2002 gjorde vår debut i landets näst högsta serie, spelade Café Opera redan i ”Superettan. En trevlig bekantskap, som efter traditionell förbundsträff våren 2002 i Stockholm, bjöd in oss till krogen Café Opera i huvudstaden. Där vi hade ett par timmars trevlig samvaro.
I våras blev vi krossade på Skytteholms idrottsplats. Resultatet 0-3 var smickrande efter 4-19 i avslut. I AFC United spelar Othman El Kabir, en spelare, som gladde oss mycket förra hösten med bra spel. En väldigt snabb spelare, som inte får ges fria ytor att djupledslöpa på. På lördag räknar jag med att han rörelsefrihet kraftigt kommer att begränsas. Andra spelare med god renommé är Omar Jawo och Rober Massi.
På söndag tar vi de poäng, som behövs för förnyat kontrakt och jag räknar med revansch för vårens utspelning och att alla poängen kommer att stanna i Ängelholm.

Mitt tips är ÄFF-seger med 3-1.

Hälsar!
Helgonet 48

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Nedräkningen har börjat

På lördag väntar Täbyklubben IK Frej. Ett lag, som i våras bjöd ÄFF på en rejäl runda. ”En obegriplig matchutveckling”, skrev jag då, efter det att ÄFF förlorat med 4-0 mot en föga imponerande motståndare. Obegriplig därför att vi, spelmässigt, hade varit helt överlägsna i första halvlek. Mitt i den överlägsenheten bjöd vi Frej på ett ledningsmål och de var inte sena att utnyttja den bjudningen. Det som utspelades i andra halvlek vill nog spelarna helst inte komma ihåg. På tre ytterligare chanser, lika genröst serverat av hemmalaget, gjorde Täbylaget tre mål till. När slutsignalen gick var det inte orättvist med 0-4. Snacka om kollaps! Nu glömmer vi den matchen. Nu är det nya förutsättningar, som gäller.
ÄFF kommer till spel med ett allt bättre självförtroende. Segern hemma mot Degerfors gav råg i ryggen. Jag kan konstatera, formen har infunnit sig hos vår centrallinje. Våra mittbackar, Johan Eiswohld och Eric Pothast spelade strålande mot Degerfors liksom Sebastian Carlsen på centrala mittfältet. Fredrik Karlsson, som hoppade in i andra halvlek, satte det viktiga 1-1 målet och tycks nu vara på väg tillbaka mot formen efter ett par svaga insatser. Tyvärr är han avstängd mot Frej. Den måttligt imponerande rättskiparen hittade en billig varning, som normalt sett inte ens hade inneburit en tillsägelse. Det springer omkring allt för många svaga domare i ”superettan”. Jag upplever, tyvärr, att domarkvaliteten blivit sämre under denna säsong. Förhoppningsvis axlar Pjotr Johansson Fredriks mantel och blir matchvinnare på lördag. Avstängd är också Vlado Zlojutro men det står spelare på kö att ta över ansvaret så det ser jag inte som ett problem. Viktigast är, som jag ser det, att Christian Ljungberg är tillbaka efter avstängning. Christian har under hösten varit en av våra bästa spelare. Centralt är vi starka, som sagt. Det är på kanterna, framförallt defensivt, vi har problem och då känns det bra, att Fredrik Lundgren och Martin Rudolfsson snart är tillbaka i speldugligt skick även om de, kanske inte, är aktuella till denna match. Det behövs mer konkurrens på kantpositionerna.
Vinst för ” de gula” innebär med största sannolikhet nytt kontrakt utan kval. En poäng betyder, att kvalspöket finns där. Mycket beror naturligtvis på hur de andra matcherna slutar. Det blir en riktig nagelbitare på Vikingavallen i övermorgon. IK Frej kommer att sälja sig dyrt, var så säkra på det men som vanligt är jag optimist och tippar knapp ÄFF-seger, 1-0 eller 2-1.

Hälsar!
Helgonet 48!

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Nu skall det avgöras

Matchen mot Mjällby såg länge ut att bli en lugn resa. Ända fram till den 59: e minuten, då Fredrik Karlsson, efter ett fint förarbete av Vlado Zlojutro, gjorde 1-0. ÄFF hade fram till dess dominerat matchen. Det har hänt tidigare och nu hände det igen. Efter ledningsmålet spreds sig en oro i laget. Oron att ännu en gång tappa en ledning, vilket hänt flera gånger i höst. Taktiken med hög press och snabba omställningar övergavs. Istället föll lag hem i en låg försvarsposition för att slå vakt om ledningen. Inte medvetet naturligtvis men rädslan att förlora var så stor att hjärnorna inte fungerade som de skulle. Plötsligt spelade laget med nerverna utanpå tröjan och det resulterade i många individuella misstag. Mjällby tog över initiativet och lyckades, helt rättvist, kvittera genom en något otränad Teteh Bangura men mål kan han göra. Varför det blir så här är lätt att förstå, som jag också tidigare påpekat. Den svaga säsongen före serievändningen har satt djupa spår i ÄFF-elvan och det tar tid att bygga upp tilltron till lagets förmåga igen efter en sådan lång svacka. Christian och Magnus och laget är på god väg men är inte där än. Poängtappen efter klara ledningar de senaste matcherna är ett tydligt bevis för det. Jag tror väl inte heller att det är realistiskt att tro på en stor förändring redan i höst. Matcherna mot Östersund, andra halvlek och Jönköping väckte emellertid falska förhoppningar hos mig. Att spela så bra fotboll mot seriens två topplag, fick mig och andra att tro, ”att nu har det vänt”. I matcherna mot GAIS och Mjällby blev vi brutalt påminda om att så var inte fallet. Nu gäller det att ta de nödvändiga poängen, som behövs för förnyat kontrakt. Vi har, trots allt, allt i våra egna händer och möter både Frej(borta) och Athletic(hemma). Nu gäller det först klassiska Degerfors på söndag. På Stora Valla, i våras, gjorde vi en riktigt på match och var förtjänta av en ”trea” men lyckades bara bärga en poäng. Positiva minnen är viktiga för framgång och från vårmatchen finns mycket positivt att komma ihåg. På söndag är, hoppas jag, både Pjotr och Johan tillbaka i truppen. Väldigt viktigt, eftersom de, enligt mig, är våra två formstarkaste spelare för tillfället. Så hoppas jag på att Marcus Bergholtz är mer fokuserar på sin roll i motståndarnas straffområde och inte, i sin överambition, ägnar sig åt att jaga boll för mycket. Marcus är offensivt vår klart bäste huvudspelare och med Pjotr och Vlado på kanterna så räknar jag med många precisa inlägg. Då är det viktigt att Fredrik inte lämnas ensam i ”boxen” att förvalta inläggen.
Vinst på söndag och det ser väldigt ljust ut för oss. Årets sista match går mot Varberg på bortaplan(1/11), ett lag som inte har mer att spela för än äran och placeringen. Vi skall nog inte räkna med någon hjälp ifrån det hållet. Med Jörgen Wålemark som tränare är det garanterat, att Varbergslaget kommer att gå för fullt ända in i kaklet.
Jag tror vi på söndag upprepar vårens fina spel från Stora Valla och vinner med 3-1.
Hälsar!
Helgonet 48

Posted in Uncategorized | Leave a comment

David mot Goliat

Malmö hade inte mycket att sätta emot Real Madrid i gårdagen match i Champions League. Tycker dock att MFF gör en bra match och kommer undan med hedersamma 0-2. Det krävdes emellertid ännu en storstilad insats av Johan Wiland för att hålla siffrorna nere. Johan torde så här långt vara en av turneringens bästa målvakter och det vore tjänstefel, att inte ta ut honom till de avslutande EM-kvalmatcherna. Tycker att flera av Malmöspelarna hävdade sig väl ute på plan och visade mod och försökte utmana spanjorerna, framförallt i den andra halvleken. Rosenberg, naturligtvis men även Tinnerholm stack ut. MFF skapade, av naturliga skäl, inte så många målchanser. Det gick väldigt snabbt där ute och det var inte ofta Malmö fick låna bollen. Statistiken över bollinnehavet var förkrossande till Reals fördel. Trots detta skapade MFF ett par lägen, som med lite flyt kunde resulterat i ett kvitteringsmål och hur det hade gått då kan vi bara spekulera om. Jag tänker på Rosenbergs nick och när Tinnerholm fick fritt skottfält men inte riktigt fick träff på bollen. Naturligtvis var Reals seger hur rättvis som helst och så har de Ronaldo, ett fenomen, som gör skillnad. Det var inte så, att han vände in och ut på MFF: s försvar ideligen men han gör båda målen, elegant, kliniskt och avgör matchen.
Även om Malmö FF är Sveriges överlägset rikaste klubb så är de väldigt små jämfört med Real Madrid. Den spanska storklubben omsätter 5,2 miljarder, MFF knappt 400 miljoner. De allsvenska lagens sammanlagda omsättning är ungefär en tredjedel av Reals. Det är klart att Malmö inte kan konkurrera med Madridlaget eller med PSG för den delen, som omsätter knappt 4 miljarder. Men Malmö FF gör det bra och kan liksom tidigare generationer av allsvenska lag emellanåt hävda sig bra ute i Europa. Jag tänker framförallt på IFK Göteborg, framgångsrikaste svenska laget genom tiderna, på 80-talet och på MFF på 70-talet. Under senaste decennierna har även AIK och HIF haft framgångar i Europaspelet. Det är svårare idag. Topplagen i allsvenskan håller inte samma klass, som förr. När Göteborg och Malmö hade sina stora framgångar spelade halva laget i landslaget. I ett landslag, som hade mycket högre ranking i världsfotbollen än vad Sverige har idag.
Tror att MFF har en bra chans att ta sig till Europe League. Shakhtar Donetsk är en mer resonabel motståndare men det blir inte lätt. Det krävs vinst hemma och minst en poäng på bortaplan för avancemang. Det är också viktigt att fortsätta och förlora ”hedersamt” för att tro på poäng mot ”de stora” är inte realistiskt. Delar Shakhtar och MFF på de inbördes poängen blir det en målskillnadsaffär och matcherna så här långt talar till Malmö FF: s fördel.

Hälsar!
Helgonet 48

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Läs vidare i arkiv

1905-1907

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Nu närmar sig avgörandet!

Jönköping hemma var en riktig höjdare. Ledarlaget i ”Superettan” fick se sig utspelade långa stunder, precis som Östersund under den andra halvleken matchen innan. Sa före de matcherna, att en poäng i mötena med topplagen vore bra men i efterhand så var man allt lite besviken. Framförallt matchen mot Jönköping skall ge en ”trea”. De chanser vi missade i den matchen tillhör kategorin, ”det är svårare att missa än att göra mål”.  Det var dock mycket som bra mot ”serieettan”. Det var nog en av de bästa matcherna sedan 2011. Träffade efter matchen Jönköpings ordförande, som bugade och tackade för vår generositet men samtidigt berömde ÄFF och menade, att det här klarar ni galant. Någon enkel resa skall vi inte räkna med och jag tror ingen, i klubben, räknar med det heller. Den svaga inledningen av säsongen sitter naturligtvis djupt i psyket hos spelare och ledare och det är svårt att ta sig ur detta. Vi är emellertid på god väg men stabiliteten saknas ännu. Prestationerna svänger kraftigt från match till match. Det fanns säkert de, som trodde på säker vinst mot det ”mediokra mittenlaget GAIS” efter vår utspelningen av serieledarna. Så enkelt är det inte. Det vet alla som kan fotboll.

Gais-matchen var ett bakslag, spelmässigt. Borta var det vägvinnande spelet från Jönköpingsmatchen. Det var egentligen inte mycket, som fungerade varken offensivt eller defensivt. Den poäng fick med oss hem var välförtjänt men vi tappade två poäng på ett riktigt misstag av Oscar. Det gjordes fler misstag ute på plan men de får inte lika förödande konsekvenser, som när en målvakt ”dabbar” sig. Tycker att vi framförallt skall komma ihåg den fenomenala räddning, som Oscar gjorde i slutsekunderna, som innebar, att vi, trots allt, kunde åka hem med en poäng i bagaget.  Varje poäng är livsviktig i slutstriden och på bortaplan är det ok med ”en etta” .

”Superettan” närmar sig slutet och spänningen finns i bottenstriden. På söndag kommer Mjällby på besök. Blekingelaget har vaknat till liv och är långt ifrån ofarliga. En spelare, som i våras dök ifrån ingenstans och gör succé är Lamala Abdu. Han har imponerat på mig och honom måste vi ha kontroll på om det skall bli seger.

Är som vanligt optimist och tippar denna gång hemmavinst med 2-0-

 

Hälsar!

Helgonet 48!

 

 

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Även en förlust kan ge en positiv känsla

ÄFF: s andra halvlek mot Östersund var det bästa jag sett laget prestera under säsongen så här långt. Jag tycker att Östersund är det bästa laget i ”Superettan”. Att vi efter halvtid lyckades pressa tillbaka Östersundslaget imponerade på undertecknad. Tyvärr hade vi ingen riktigt spets på planens sista tredjedel. Vi hade, i den andra halvleken, fler avslut totalt än Östersund men bara ett på mål. Tråkigt nog tvingades Fredrik Karlsson lämna in tidigt i matchen och utan vår måltjuv på plan blir vi något uddlösa innanför straffområdet. Det var Marcus Bergholtz, andra halvlekens plangigant, som hade ÄFF:s  bästa möjlighet. Tyvärr smet hans välriktade volleyskott strax utanför målvaktens högra stolpe. Mycket glädjande, att konstatera Marcus stigande formkurva. Oscar Berglund fortsätter att övertyga. I första halvleken var det han, som höll oss kvar i matchen. Det kunde med sämre målvaktsspel stått både 0-2 och 0-3 i halvtid. Som matchen utvecklades efter pausen, var ÄFF värda en poäng men det lilla flytet från tidigare matcher ville inte infinna sig denna gång. Det här var det första nederlaget sedan bortamatchen mot Sirius i omgång 16. Den här förlusten tror jag inte tränarna och spelarna hade någon svårighet att smälta. I morgon kommer serieledarna på besök. Jönköping har inte skickliga individualister, som Östersund utan är mer en lagmaskin utan några direkta svagheter. Ett disciplinerat, välspelande lag, starka både framåt och bakåt, vilket målskillnaden 44-20 vittnar om.

Christian och Magnus tvingas återigen formera om laget, eftersom Eric Pothast är avstängd. Johan Eiswoldh är tillbaka och frågan är i vilken position han skall placeras. Det är väl inte det största bekymret utan vad, som är värre, är att vi inte har någon fullgod forward, som kan ersätta Fredrik, ifall han inte kan spela. Tror emellertid att Jönköpingslaget passar ÄFF bra och tror trots allt på seger, som vanligt bör tilläggas, denna gång med 2-0.

Hälsar!

Helgonet 48

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Ibland blir man bara trött men nu ser jag fram mot söndagens match

Det gäller att vara bäst när det gäller. En tränares viktigaste uppgift är, att få ut max av varje spelare. Ett bra anfallsspel bygger på ett solitt försvarsspel. För bästa möjliga resultat är det helt avgörande, att tränaren tar ut rätt lag. När spelet inte stämmer gäller det att snabbt analysera och ta rätt beslut. Ingen av dessa förmågor visade Erik Hamrén upp i matcherna mot Ryssland och Österrike. Han spelade med en vänsterback, som inte spelat en hel tävlingsmatch på ett halvår. Med en mittback, som visserligen spelar ordinarie i FC Köpenhamn men i en liga, som är svagare än vår allsvenska. Mot Ryssland, till höger i backlinjen, en extremt vänsterfotat spelare. Nu var han ändå bäst i backlinjen och för det belönades han med att bli petat mot Österrike. Våra mittbackar hade jätteproblem mot Ryssland och Österrike. Har inte sett ”Granen” göra två så dåliga matcher på mycket länge. Antonsen borde inte spelat någon match alls. Det räcker inte, att vara en just och trevlig kille. Ett stort ansvar kom att falla på Granqvist och det ansvaret klarade han inte av att axla.

Tillgänglig i båda matcherna var Oscar Wendt. Han har visserligen inte, så här långt, varit en tillgång i landslaget men just nu är han ordinarie i Borussia Mönchengladbach i Bundesligan och spelar frekvent.Det märkligaste av allt är den  ständiga sidsteppningen av Jonas Olsson. Jonas spelar ordinarie i ”världens bästa liga”. I West Bromwich Albion FC spelar han varje vecka mot de bästa av forwards och gör det bra. Vad har Hamrén mot Olsson? Vad jag kommer ihåg har han bara gjort en rejäl tavla i landslaget, betydligt färre än vad de nuvarande mittbackarna har på sitt samvete och för den tavlan straffas han fortfarande. Vet annars inte hur jag skall tolka förbundskaptenens uttagningar.

Obegripligt var också, att samma svenska lag kom in efter halvtid. Efter två assister åt fel håll borde naturligtvis Källström fått stanna kvar i omklädningsrummet efter pausen. Zengin borde rönt samma öde även om han vitt och brett före matchen talade om, att han var i sitt livs form. Lite ödmjukhet skadar inte och ibland är det bättre att hålla tand för tunga.

Jag vet, att Österrike hade scoutats noggrant och att ett viktigt besked var att se upp med deras inkastvarianter. Efter 37 minuter, då Hamrén av någon outgrundligt anledning ansåg, att Sverige hade spelat bra, hade Österrike skapat tre chanser efter snabba inkast och gjort två mål. Hur tänkte man egentligen, när Källström fick markera deras bäste huvudspelare Marc Janko. Jag lider med Isaksson, som gör en kanonmatch men ändå måste släppa fyra bollar bakom sig.

Nä, det är dags ersätta Hamrén. Han har inte den kompetens, som krävs för leda ett litet fotbollsland till stora slutspel. Den förmågan hade många av hans företrädare, senast Lagerbäck, som nu med ett avsevärt mindre namnkunnigt lag, har fört Island till EM-slutspel. Dit kommer nog Sverige trots allt men med Hamrén vid rodret kan vi inte förvänta oss, att bli mer än en sparv i tranedansen.

Östersund på söndag, Ingen omöjlig uppgift på något sätt men vi måste kunna spela bra fotboll i mer än en halvtimme. Vi hade tur mot Värnamo och det förtjänade vi. Vi har haft tillräckligt med oflyt tidigare under säsongen. Det var en storstilad kämpainsats som de gula gjorde på Finnvedsvallen men vår backlinje har stora brister och det slarvas i anfallsspelet. Denna gång gjorde Oscar en riktigt bra match och såg till, att vi kunde åka hem med en ”trea” i bagaget. Vi måste visa upp ett distinktare försvarsspel och vi får lägga av med chansbollar på offensiv planhalva. Det har redan kostat oss tillräckligt med poäng. Det finns en bra inställning och en god vilja hos laget men otryggheten och osäkerheten finns där även om vi tar ledningen i matcherna. Förhoppningsvis har landslagspausen inneburit bra träning och efter sex förlustfria matcher i rad borde nu självförtroendet vara återställt.

Mitt tips får bli 2-1

Hälsar!

Helgonet 48

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Nu gäller det att täta till bakåt

ÄFF – Ljungskile

Historien från matchen i Södertälje upprepade sig. Efter ett stabilt spel i första halvlek och klar ledning, krackelerade ÄFF: s spel i den andra och det var med nöd och näppe, som en poäng kunde bärgas. Ledningen i halvtid var rättvis och borde till och med varit större. Det tredje avslutet på mål i den första halvleken borde även den resulterat men tre mål på tre chanser hade kanske varit, att begära för mycket. Två mål signerade Fredrik Karlsson var gott nog. Bra, att det är Fredrik, som gör målen. En skyttekung med gott självförtroende är värt sin vikt i guld.

Efter paus hade ÄFF ett avslut på mål, Ljungskile tio. Precis som mot Assyriska var vi underlägsna i den andra halvleken. Vi hade väldigt svårt, att försvara oss i det egna straffområdet. Precis, som mot Assyriska blev vi upprullade på våra kanter med farliga inlägg som följd. Oscars osäkerhet i målet byggde på otryggheten. Han hade svårt att få grepp om bollen. Efter Ljungskiles kvitteringsmål var vi många, som väntade på ett ledningsmål för gästerna. Vi var rejält tillbakatryckta. Så fick vi ett självmål, som en skänk från ovan och första tanken var;

”Idag har vi flytet och vinner trots allt.”

Dock är det på plats att påpeka, att självmålet var resultatet av en riktigt bra frispark från Pjotr Johanssons känsliga högerfot

Vi borde verkligen vunnit matchen. Det slarv, som gav Ljungskile möjligheten till kvitteringsmålet var onödigt. Man får inte på offensiv planhalva slarva bort bollen på det hårresande sätt som nu gjordes. Det gäller, att hålla i bollen till varje pris och då är klacksparkar definitivt fel metod, att använda.

Anfallsspelet är bevisligen bra. Vi har gjort 13 mål på fem matcher. Mycket bra men försvarsspelet är inte bra. I de senaste matcherna mot Assyriska och Ljungskile har vårt offensiva försvarsspel tappat i kvalitet. Följden har blivit, att trycket på vår backlinje har ökat. Där har vi framförallt haft problem i korridorerna. De individuella misstagen har varit för många. Mer än man kan bjuda på ”Superettannivån”. Vi saknar för tillfället stabilitet i vår backlinje. Kanske borde tränarduon fundera på en annan startuppställning inför matchen mot Värnamo. Jag tycker det men inser samtidigt att alternativen inte är så många men de finns.

Matchen mot Värnamo blir förhoppningsvis ytterligare ett steg mot förnyat kontrakt. Jag tror, att Christian, Magnus och laget kommer att täta till bakåt och ta med sig en trea till Ängelholm.

Mitt tips får bli 2-0 till ”De gula”!

 

Hälsar!

Helgonet 48

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Nu tar vi Ljungskile!

Min förhoppning inför bortamatcherna på plastgräs i Göteborg(Utsikten) och Södertälje(Assyriska) var, att vi skulle få med oss fyra poäng hem. Så blev det! Inte för att jag är ett orakel utan för att killarna i laget jobbade otroligt starkt för varandra. Sedan Christian tog över har vi tagit tio poäng, varav sju på bortaplan. Enda förlusten kom mot Sirius, när serien vände. En match, som vi också skulle ha vunnit. Spelmässigt var det, enligt mig, den bästa matchen så här långt under säsongen men det ville sig inte framför mål. Efter det har ÄFF visat upp en imponerande effektivitet, tio mål på i stort sett lika många chanser.

Journalister älskar klyschor, som att tala om tränarbyteeffekter. I detta fall ”Järdlereffekten”. Namnet på tränaren spelar mindre roll. Det handlar om en ny röst, som får spelarna att vilja förändra, skapar tydliga strukturer och får alla kring laget att dra åt samma håll och inte minst tro på det de gör. Det har Christian och Magnus lyckats med. Det är förklaringen till framgångarna.

Vi kan mycket bättre. Spelet haltar emellanåt. Det saknas ännu en bit innan självförtroendet är helt återställt. Som supporter får vi inte ställa orimliga krav och tro att det kan bli vinst varje match. Spelar vi som, vi gjorde första halvan av den första halvleken, mot Assyriska slår vi vilket lag som helst i serien. Det kommer vi inte att göra. Resten av matchen mot Assyriska påminde oss om, att det återstår väldigt mycket att jobba med innan ett nytt kontrakt är i hamn. Det vet Christian och Magnus och framförallt vet hela spelartruppen vad som krävs av dem på plan under resten av säsongen. Cupsegern mot Höllviken, seger 2-0, tycker jag är kvitto på att en viss stabilitet har infunnits sig. Mer än halva startlaget mot Assyriska hade bytts ut. Kul att nyförvärvet Ardian Rexhepi lyckades så bra i sin debut. Matchen visar också vilken bred spelartrupp ÄFF har när nästan alla är friska.

Ljungskile nästa, historiskt sett ingen önskemotståndare. Förra året kammade vi noll både hemma och borta. Noll gjorda mål och åtta insläppta bekräftade bohuslänningarnas överlägsenhet.

I våras gjorde vi en bra match uppe i Ljungskile och lyckades få med en poäng hem. Denna gång tror jag på en trea. Ljungskiles form har på sistone varit dalande. Självtroendet hos vårt eget lag förbättras hela tiden, i takt med att poängskörden blir större.  Dessutom, den spelartrupp, som Christian och Magnus kan ställa på benen på söndag, är den bästa för året.

 

Mitt tips är vi nollar Ljungskile och vinner med 2-0!

 

Hälsar Helgonet 48!

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Det här var bara början!

Framgång föder framgång och nu tycks vi ha tagit oss in i ”vinnarcirkeln”. Nu gäller det att stanna kvar där! Lättare sagt än gjort. Den gamla klyschan, ” att ta en match i taget” gäller verkligen nu. Nästa match, borta, mot Göteborgsklubben Utsikten blir en ny nagelbitare. Efter segern mot Degerfors nu senaste omgången kommer Utsikten till start med förnyat självförtroende, liksom ÄFF. Matchen spelas på plastgräset på Rudalen, ingen höjdare precis. Därefter följer ännu en bortamatch, mot formstarka men något ojämna Assyriska i Södertälje. Två bortamatcher i rad är inte optimalt men ÄFF har tagit fler poäng borta än hemma så det behöver inte spela så stor roll. Fyra poäng är nog nödvändigt för att vi på allvar skall kunna etablera oss ovanför kvalstrecket. Det kan vi absolut klara men då måste vi göra en, spelmässigt, bättre insats än mot Brommapojkarna i lördags. Effektiviteten var det inget fel på. Tre avslut på mål och tre mål förtjänar ett högt betyg. Vi fick ingen bra start i matchen med ett slarvigt passningsspel och ett svagt positionsspel men det blev bättre efter den inledande kvarten och vår ledning i paus, tyckte jag var välförtjänt. Rebin Assad gör en lysande första halvlek och han 2-0 mål var ett supermål. Rebin har blivit minst en klass bättre under Christians tränarskap.

I den andra halvleken var Brommapojkarna det klart bästa laget. Vi lyckades inte genomför vårt offensiva försvarsspel och följden blev att vi backade hem istället.

Brommalaget tilläts etablera ett spel kring vårt straffområde och skapade ett flertal farliga lägen. BP: s reduceringsmål kom som ett brev på posten och allt talade för att ett kvitteringsmål skulle komma. Mitt i denna press når Fredrik Karlsson, ÄFF: s för dagen bäste spelare, Pjotr Johansson med en precis djupledspassning. Pjotr vänder bort ett par motståndare och placerar elegant bollen invid målvaktens högra stolpe. Ett verkligt klassmål. Vad mer kan man begära!

På två matcher har vi gjort sex mål, lysande. Resan mot nytt kontrakt fortsätter och det blir en tuff resa. Det vet alla i och kring laget. Men nu vet laget, att de kan. En vetskap som, enligt mig, kommer att generera många poäng till!

 

Imorgon vinner ÄFF med 2-0, minst!

 

Hälsar!

 

Helgonet 48

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Nu krävs det hemmavinst!

Nu är det dags, att ändra på den usla hemmastatistiken. Av 13 poäng har bara fyra har tagits hemma. Det räcker inte, om det skall bli fortsatt spel i ”Superettan”.

Segern mot Syrianska i Södertälje gav nödvändigt självförtroende och stärker lagets självtillit inför lördagens sexpoängsmatch mot Brommapojkarna på hemmaplan. Brommalaget har fått vind i seglet efter ett par segrar. Vinsten, senast mot Sirius, var rättvis. Bp hade den lilla tur, som ÄFF inte hade mot Uppsalalaget, i omgången före och lyckades få in ett segermål.  Seger för ÄFF, på lördag, är nödvändigt men är samtidigt bara ett litet steg mot nytt kontrakt. Vinst skulle innebära den andra segern i rad, vilket i så fall blir första gången det händer i år.

Det var många, som var bra mot Syrianska. En av dem, Christian Ljungberg, är nu tyvärr avstängd mot Bp. Christian har gått från klarhet till klarhet sedan han tog plats i startelvan. Liksom Piotr Johansson personifierar han det nya ÄFF. Med sin stora arbetskapacitet är Christian väldigt viktig i det offensiva försvarsspel, som nu är grundbulten i ÄFF: s spel.

Marcus Bergholtz gjorde återigen en strålande insats och tycks trivas i sin nya roll och med ett mål stärktes hans självförtroende än mer. Han kommer under hösten, att vara en av de tongivande i laget, som kommer att göra skillnad. En skyttekung gör ännu mer skillnad och med Fredrik Karlsson tillbaka på plan känns det, som måltorkan är över.  Ljungberg är således avstängd på lördag men tack lov är Johan Eiswohld tillbaka i laget. Johan är, enligt mig, ÄFF: s främste bollspelare begåvad med en bländande teknik och ett väl utvecklat spelsinne.

Björn Westerblad är aktuell för comeback, vilket är mycket glädjande. Vi får hoppas att Carlsén också snart är spelklar. Båda är spelare, som vi innerligt väl behöver, när det drar ihop sig och ÄFF: s öde skall avgöras under hösten. Med Westerblad och Carlsén i laget ökar våra chanser till nytt kontrakt avsevärt.  Sebastian är för övrigt barnbarn till Leif Carlsen, som var min klubbkamrat under min BoIS sejour i början av 70-talet. Leif var en ypperlig fotbollsspelare, som tillhörde de tongivande i Landskrona på den tiden.

Hur går matchen på lördag? Det blir en stenhård match, som ÄFF kommer att avgöra i andra halvlek. Varför inte 3-0 med Fredrik, som tvåmålsskytt.

Hälsar!

 

Helgonet 48!

 

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Jag ser ljuset

Efter, att ha sett matchen mot Sirius, tycker jag mig se ljuset i tunneln även om det är långt borta. Trots förlusten vill jag påstå, att ÄFF var det bästa laget. Visade upp ett bra försvarsspel med hög press, som gav snabba omställningar och vi skapade tillräckligt många chanser för att ta en trepoängare. Jag kan konstatera, att tränarduons spelidé håller.

Sirius gjorde mål på det enda farliga läget de skapade. Tyvärr var det en markeringsmiss, som föregick Uppsalalagets segermål. Det var egentligen det enda misstaget i ÄFF: s försvarsspel under hela matchen. Snacka om, att bli hårt straffade. I den andra halvleken var det ÄFF som dominerade, chanserna var många men målen uteblev. Kommer särskilt ihåg tre fina inspel, från högerkanten, parallellt med mållinjen, som bara måste resultera. Tyvärr blev det inte så. Det fanns fler goda lägen men vi var har ingen ”striker”, när Fredrik Karlsson inte är med. Förhoppningvis är han på plan mot Syrianska på lördag. Kanske skulle vi också haft en straff, när Micke Baggner vräktes över ända i den första halvleken. Det får ett lag med flyt men det har vi, ännu så länge, inte. Det var ingen, som föll ur ramen i denna match. Tycker faktiskt, att ÄFF, spelmässigt, gör sin bästa match för året. Mest beröm vill jag ge till Piotr Johansson, som på något sätt personifierar ” ett nytt ÄFF”. Det, som gläder mig mycket är, att Marcus Bergholtz nu tycks vara på väg mot formen. Det kommer att betyda mycket. Nu hoppas jag på, att Sebastian Carlsén är redo, att starta på lördag. Han behövs på plan från start. Tyvärr är Johan Eiswoldh avstängd mot Syrianska. Johan är en av ÄFF: s viktigaste spelare och är svår att ersätta. Trots detta tror jag på seger på lördag. Mitt tips får bli ÄFF-seger med 1-0.

Var på Olympia igår och såg en fantastiskt underhållande match med fyra klassmål. HIF vann rättvist med 3-1. Det var en stor kväll för Jordan Larsson. Som en av planens bästa spelare mot, ett i den första halvleken bra AIK, betraktar jag detta som Jordans stora genombrott i svensk elitfotboll. Två vackra mål, väldigt olika, där hann visar på bredd i sina kvaliteter. Det var många som var bra i HIF, inte minst Peter Larsson, som i den andra halvleken sög musten ur Henok Goitom. En annan, som imponerade på mig var Atakora, som, enligt mig, med sitt uppoffrande spel över hela plan, tillhörde de bättre i hemmalaget. Kunde också konstatera, att Johan Blomberg, efter en succéfylld start i AIK under våren, inte längre tillhör startelvan.

 

Hälsar!

 

Helgonet 48

 

 

 

 

 

Posted in Uncategorized | Leave a comment