Nu skall det avgöras

Matchen mot Mjällby såg länge ut att bli en lugn resa. Ända fram till den 59: e minuten, då Fredrik Karlsson, efter ett fint förarbete av Vlado Zlojutro, gjorde 1-0. ÄFF hade fram till dess dominerat matchen. Det har hänt tidigare och nu hände det igen. Efter ledningsmålet spreds sig en oro i laget. Oron att ännu en gång tappa en ledning, vilket hänt flera gånger i höst. Taktiken med hög press och snabba omställningar övergavs. Istället föll lag hem i en låg försvarsposition för att slå vakt om ledningen. Inte medvetet naturligtvis men rädslan att förlora var så stor att hjärnorna inte fungerade som de skulle. Plötsligt spelade laget med nerverna utanpå tröjan och det resulterade i många individuella misstag. Mjällby tog över initiativet och lyckades, helt rättvist, kvittera genom en något otränad Teteh Bangura men mål kan han göra. Varför det blir så här är lätt att förstå, som jag också tidigare påpekat. Den svaga säsongen före serievändningen har satt djupa spår i ÄFF-elvan och det tar tid att bygga upp tilltron till lagets förmåga igen efter en sådan lång svacka. Christian och Magnus och laget är på god väg men är inte där än. Poängtappen efter klara ledningar de senaste matcherna är ett tydligt bevis för det. Jag tror väl inte heller att det är realistiskt att tro på en stor förändring redan i höst. Matcherna mot Östersund, andra halvlek och Jönköping väckte emellertid falska förhoppningar hos mig. Att spela så bra fotboll mot seriens två topplag, fick mig och andra att tro, ”att nu har det vänt”. I matcherna mot GAIS och Mjällby blev vi brutalt påminda om att så var inte fallet. Nu gäller det att ta de nödvändiga poängen, som behövs för förnyat kontrakt. Vi har, trots allt, allt i våra egna händer och möter både Frej(borta) och Athletic(hemma). Nu gäller det först klassiska Degerfors på söndag. På Stora Valla, i våras, gjorde vi en riktigt på match och var förtjänta av en ”trea” men lyckades bara bärga en poäng. Positiva minnen är viktiga för framgång och från vårmatchen finns mycket positivt att komma ihåg. På söndag är, hoppas jag, både Pjotr och Johan tillbaka i truppen. Väldigt viktigt, eftersom de, enligt mig, är våra två formstarkaste spelare för tillfället. Så hoppas jag på att Marcus Bergholtz är mer fokuserar på sin roll i motståndarnas straffområde och inte, i sin överambition, ägnar sig åt att jaga boll för mycket. Marcus är offensivt vår klart bäste huvudspelare och med Pjotr och Vlado på kanterna så räknar jag med många precisa inlägg. Då är det viktigt att Fredrik inte lämnas ensam i ”boxen” att förvalta inläggen.
Vinst på söndag och det ser väldigt ljust ut för oss. Årets sista match går mot Varberg på bortaplan(1/11), ett lag som inte har mer att spela för än äran och placeringen. Vi skall nog inte räkna med någon hjälp ifrån det hållet. Med Jörgen Wålemark som tränare är det garanterat, att Varbergslaget kommer att gå för fullt ända in i kaklet.
Jag tror vi på söndag upprepar vårens fina spel från Stora Valla och vinner med 3-1.
Hälsar!
Helgonet 48

About Lars Carlsson

Hej! Jag heter Lars Carlsson och är lärare till yrket. Har ett förflutet inom idrotten. Speciellt fotboll ligger mig varmt om hjärtat. Har under 10 års tid skrivit ett stort antal artiklar om idrotten i Ängelholm. Emellanåt har jag även skrivit jag om samtiden. En del av det materialet kommer jag nu att publicera.
This entry was posted in Uncategorized. Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *