En väntad inledning

Sveriges inledning var för mig väntat. Vi har svårt med den typ av fotboll, som bl.a. Irland står för. Mycket närkampsspel, långbollar och huvudspel. Vi förlorade de flesta höjdduellerna med undantag för, ”Granen” och i viss mån Zlatan. ”Andrabollarna” förlorade vi nio av tio gånger. Passningsspelet i den första halvleken var miserabelt. Vårt centrala mittfält hade inte många rätt i den disciplinen men det berodde också på rörligheten i det svenska laget var på division fyranivå. Tack och lov hade vi en målvakt, som var klar över att EM hade börjat. Jag har aldrig sett Andreas Isaksson göra en dålig landskamp.
Utöver Isaksson vill jag ge Martin Olsson och Andreas Granqvist ett klart godkänt betyg. Zlatan är svårbedömd. Han ligger bakom den svenska kvitteringen men i övrigt hade han problem med sin bevakning. Vi ställer, med all rätt, stora krav på ”Ibra” men det är orimligt att begära att hans insats, gång efter gång, skall lyfta Sverige till seger. I klartext, när omgivningen som igår är så dålig hade det inte ens hjälpt med två Zlatan i laget. I den andra halvleken blev det bättre men låt mig påpeka, trots ett svenskt spelövertag lyckades vi inte få till ett enda eget avslut på mål och då kan man inte vinna. Målet var som bekant ett präktigt självmål av Ciaran Clark. Vi hade verkligen flyt, som fick med oss en poäng.
Det är svårt att förstå sig på Hamrén. I intervjun efter matchen berömde han Emil Forsberg. För vad kan man fråga sig! Detta var väl en av Forsbergs sämsta matcher i landslaget. Det var alltför sällan han utmanade och tog sig förbi sin motståndare. Det var bara Martin Olsson, som klarade det. Den gode Emil hade dessutom den klaraste av de få chanser Sverige skapade men brände grovt. Forsberg får dessutom ta på sig ett stort ansvar för Irlands ledningsmål, då han väldigt enkelt blev bortgjort i vänsterbacksposition av Seamus Coleman. Colemans passning till Hoolahan skulle naturligtvis Emil satt stopp för.
Jag ger inte Sverige stora chanser att gå vidare. Vi är helt enkelt inte tillräckligt bra. Låter uppgivet men högst realistiskt…..men med Zlatan i laget kan allt hända. Han har gjort åtskilliga underverk i den blågula dressen och kan göra det igen. Tror att vår chans är störst mot Italien. ”Gli Azzurri” imponerade visserligen stort mot Belgien och tog en helt rättvis seger, taktiskt skickliga, kontringsspecialister men vill helst inte vara det spelförande laget. Det kommer man att bli mot Sverige och däri ligger vår chans men det krävs ett aggressivare försvarsspel och ett mycket rakare anfallsspel, inte en massa duttande i sidled och för det krävs det byte på flera positioner. Ekdal, Durmaz är, enligt min, mening de som främst borde vara aktuella. Mötet med just Italien kommer att få Zlatan att tända till rejält och han kommer att göra mål för då blir han den förste att ha gjort mål i fyra olika EM-turneringar. Zlatan Ibrahimovic kan också slå ett annat rekord och bli historisk i EM i Frankrike. Gör han fyra mål blir han turneringens bäste målskytt genom tiderna. Frankrikes Michel Platini har det nuvarande rekordet på nio mål. Kanske inte realistiskt men man kan aldrig räkna bort Zlatan Ibrahimovic´.
Mitt tips på fredag är väldigt optimistiskt, tippat med hjärtat, inte hjärnan!
2-1 till ”de våra”!
Hälsar!
Helgonet 48!

About Lars Carlsson

Hej! Jag heter Lars Carlsson och är lärare till yrket. Har ett förflutet inom idrotten. Speciellt fotboll ligger mig varmt om hjärtat. Har under 10 års tid skrivit ett stort antal artiklar om idrotten i Ängelholm. Emellanåt har jag även skrivit jag om samtiden. En del av det materialet kommer jag nu att publicera.
This entry was posted in Uncategorized. Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *