Dyrbara misstag

Jag trodde att Ljungskilematchen hade gett laget lite råg i ryggen och självförtroende. Så var det inte. Matchen mot Varberg inleddes likt många matcher under våren, blekt och darrigt. Redan i den fjärde minuten hände det som inte får hända. Varberg tar ledningen på ett synnerligen enkelt mål. Det målet får Carl Lindell helt och hållet ta på sig. Istället för en enkel lyftning över ribban försöker han, som jag uppfattar det, hårt trängd, att greppa bollen . Dömt att misslyckas, naturligtvis. Därefter stängde Varberg matchen med ett starkt försvarsspel och i slutet var vi generösa igen, då gästerna bjöds på en helt onödig straff. Ett klumpigt ingripande innebar, att den utmärkte domaren Robert Daradic bara hade att peka på straffpunkten. Slutresultatet 0-2 var tämligen rättvist. Spelet i den första halvleken var riktigt dåligt, där felpassen var mer regel än undantag. T.o.m säkra passningsläggare, som Vlado Zlojutro, Marcus Bergholtz och Johan Eiswohld spred bollarna likt agnarna i vinden. En rejäl chans hade vi dock genom Petar Petrovic, en av de piggare i matchinledningen. Tyvärr tog hans vällagda frispark oturligt i stolpen för att sedan träffa målvakten och gå till hörna . Här hade Varberg ”änglavakt”. I den andra halvleken blev ÄFF betydligt bättre och dominerade spelmässigt och skapade några vassa chanser men lyckade inte att få in bollen i nätet. I mina ögon var dock övertaget skenbart. Varberg bevakade, som jag också påpekar inledningsvis, sin ledning och var aldrig riktigt hotade. Den bästa chansen hade Dennis Stojanovic Fredin efter en fin crossboll från Petar Petrovic. Dennis volleyskott var värt ett bättre öde men Varbergsmålvakten gjorde en utmärkt räddning och returen lyckades inte Christian Ljungberg att förvalta.
Efter så många förluster är det naturligt att många skriker efter förändringar men det finns tyvärr inte så många alternativ nu när flera av fjolårets spelare, i princip, är avstängda från spel. På målvaktsposten finns det dock en möjlighet att vi mot Trelleborg får se MFF-lånet Zlatan Azinovic. Bara förnamnet borgar för framgång. Vi får hoppas på att hans knä nu håller för spel.
Vad är det för fel på Ängelholmarna? Trots fritt inträde orkar man inte att ta sig till idrottsplatsen för att se elitfotboll. Ibland undrar jag om den här kommunen förtjänar sin elitidrott, volleyboll, bowling, fotboll och ishockey. Rögle klarar sig bra för att de har stor support i Helsingborg framförallt men också i stora delar av södra Sverige. Ta bort den hockeypubliken, som kommer utifrån så skulle publiksiffrorna i Lindab Arena hamna kring 1000-1500 per match. Sveriges bästa volleybolltjejer har vi i Ängelholm men hur många tittar på dem. Mycket beror på de elitmässigt undermåliga arenorna, som fotbollen och volleybollen dras med. Det är ju bara Lindab Arena, som håller för elitnivå.
Det hade varit intressant, om det hade gjorts en grundläggande undersökning med syfte att ta reda på varför Ängelholm är en sådan dålig publikstad.
Nästa motståndare är Trelleborgs FF, ett lag som är på väg tillbaka till elitfotbollen även om man ännu inte är på den nivån, som man var för några år sedan, ett stabilt allsvenskt lag. Ännu en måstematch, som helst skall ge oss en trepoängare. Krasst räknat behöver vi fem poäng till för serievändningen i sommar, om vi skall ha en rimlig chans att rädda nytt kontrakt i ”Superettan” i höst.
Hälsar!
Helgonet 48!

About Lars Carlsson

Hej! Jag heter Lars Carlsson och är lärare till yrket. Har ett förflutet inom idrotten. Speciellt fotboll ligger mig varmt om hjärtat. Har under 10 års tid skrivit ett stort antal artiklar om idrotten i Ängelholm. Emellanåt har jag även skrivit jag om samtiden. En del av det materialet kommer jag nu att publicera.
This entry was posted in Uncategorized. Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *