Den tuffaste säsongen hittills i ”Superettan”.

Så här skrev jag inför säsongspremiären mot Öster ”hemma/borta” på Olympia den 6:e april.

”Trots min osäkerhet är jag ändå beredd att stå fast vid vad jag skrev i min förra krönika om att ÄFF blir ett lag för övre halvan. Det lag, som imponerat mest under försäsongen av ”Superettans” lag är utan tvekan Sirius. Har Uppsalalaget en tillräckligt bred trupp kommer de att tillhöra toppskiktet. De degraderade lagen Öster och Syrianska borde också kunna höra dit men jag tror att de får svårt att upprepa Halmstads och Örebros bedrifter från föregående säsonger. Bland de absoluta topplagen räknar jag Sundsvall, Gais och Hammarby. Till outsidergruppen hör, utöver ÄFF, även Assyriska och Landskrona, som jag ser det. Tror att bottenstriden blir lika hård, som förra spelåret men om jag, utan inbördes placering, skall lista de lag, som jag tror kommer bland de fyra sista så säger jag Varberg, Värnamo, Degerfors och Husqvarna.”

Inte många rätt eller hur men även en blind höna hittar ett korn. Sirius blev ett topplag, liksom Sundsvall och Hammarby. Husqvarna åkte ur men sedan var mina tips uppåt väggarna fel. Det blev lite av upp- och nervända världen. Många lag överraskade stort. Mest kanske Ljungskile, som jag tyckte var seriens bästa lag under en stor del av seriespelet men som stupade strax före målsnöret. I kvalet till allsvenskan, mot Gefle, var de chanslösa.  För ÄFF: s del kom det under våren mycket att handla om den olycksaliga flytten till Olympia.  Det blev sämsta möjliga start mot ex-allsvenska Öster, förlust 1-4 och värre skulle det bli. Av vårens sju matcher ”hemma” på Olympia vanns bara en, mot Huskvarna 2-0.  Av 21 möjliga poäng togs bara 5, att jämföra med spel på bortaplan, som gav 8 poäng på sex matcher. Efter matchen mot Degerfors, förlust 1-4, var det hög tid, att agera. Fortsatt spel på Olympia skulle, utan tvekan, att leda till degradering. De som trodde annorlunda hade väldigt, väldigt fel och det gick att komma ”hem, tvärtemot vad många trodde. Med över tusen åskådare på Ängelholms idrottsplats och hemmaseger mot GAIS kunde inte hemkomsten den 28 juni blivit bättre. Fortsättningen blev väl ingen framgångssaga precis. Det var ömsom vin och ömsom vatten. Topparna var hemmasegrarna mot topplagen Hammarby och Jönköping. Även den heroiska insatsen mot Varberg i den 27:e omgången är minnesvärd. Flopparna var storförlusterna mot Degerfors och Värnamo. Degerfors hade vi speciellt svårt mot detta år, vilket förlusterna 1-4, 0-4 vittnar om men det var också Degerfors, som räddade oss från kvalspel genom att i säsongsavslutningen besegra Öster. Kvalspel hade varit vanskligt, vilket Östers öde skulle bekräfta. Det skrevs mycket om ÄFF 2014 men som vanligt mer om elände än om sportsliga framgångar. Konkurshot och strejkbryteri var ett par av rubrikerna. Inför matchen mot Varberg, då elva spelare tvingades lämna återbud pga. skador och avstängningar spekulerades det i tidningarna om strejk hade utbrutit i ÄFF. Svaret kom omedelbart. Efter en insats, som jag klassar som en bragd slogs Varberg tillbaka med 1-0. Varberg hade två skott på mål under 93 minuter. Segerskytten Albin Nilsson kommentar efter matchen var träffande:

”Det är vi mot världen nu”.

Så kände vi, vi som håller på ÄFF i vått och torrt. Lämnade åt sitt öde av en kommunledning, som länge hade svårt att fatta beslut och till sist valde, att inte stödja ÄFF i ett utsatt läge, fick föreningen förlita sig till sina närmsta vänner och de var många, skulle det visa sig. Från att ha varit utdömda, både sportsligt och ekonomiskt, reste sig klubben, likt en fågel Fenix ur askan och kan nu gå in i 2015 med stor tillförsikt. Allt har inte fallit på plats ännu. Det finns fortfarande orosmoln vid horisonten men visst, den ljusnande framtiden tillhör även ÄFF. Den nya klubbledningen, som jobbat stenhårt under hösten har gjort skillnad. Framförallt de, tränarna och hela seniortruppen skall krediteras för att ÄFF fortfarande tillhör svensk elitfotboll. Så även Mats Johansson, som inte längre är ordförande. Utan Mats hade ÄFF inte varit en elitklubb överhuvudtaget. Spelarrekryteringen inför det nya spelåret ser väldigt lovande ut och jag ser mycket optimistisk på kommande säsong, mer om detta senare.

 

Väl mött 2015

 

About Lars Carlsson

Hej! Jag heter Lars Carlsson och är lärare till yrket. Har ett förflutet inom idrotten. Speciellt fotboll ligger mig varmt om hjärtat. Har under 10 års tid skrivit ett stort antal artiklar om idrotten i Ängelholm. Emellanåt har jag även skrivit jag om samtiden. En del av det materialet kommer jag nu att publicera.
This entry was posted in Uncategorized. Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *