Försvarsspelet sitter där!

Sex poäng på två matcher, lysande. Ett av tre obesegrade lag så här långt, vem hade trott det!
ÖIS hade ett stort spelövertag men skapade inga riktiga farligheter trots det. Försvarsspelet satt verkligen. Hela laget skall ha beröm för det men jag vill ändå framhäva vår backlinje med Johan Eiswohld i spetsen. Johan, alltid på rätt plats och med en, på den här nivån, sällsynt förmåga att läsa spelet och vara ett steg före.
Carl Lindell gör återigen en pålitlig insats i målet. Hade dock svårigheter på de fasta situationerna, framförallt på hörnorna, när ÖIS skickade fram sina ”drakar”. Deras sätt, att obstruera målvakten är direkt ojust men tack vare en vaken domare så fick de inte betalt för det. Patrick Dyrestam, som fick debutera i seriespel för ÄFF, i Lundgrens frånvaro, vann flera avgörande nickdueller framför vår eget mål och var starkt bidragande till att ÖIS inte fick utdelning på sina många hörnor.
Ute på plan kom det största hotet från ÖIS genom veteranen Björn Anklev, som tilläts härja väl fritt på sin högerkant i den första halvleken men en vaken backlinje såg till att det stannade vid ett hot. I den andra lyckades vi tämja Anklev bättre. På innermittfältet gjorde Carlsen och Ljungberg ännu en förtroendeingivande insats även om Christian denna kväll, emellanåt, slarvade med passningsspelet. Matchhjälten från seriepremiären fick självklart nytt förtroende, från start, i denna match. Oliver Stojanovic-Fredin var väl påpassad och fick inte så mycket utrymme för sin löpstyrka. Lite isolerad på topp fick han heller inte så mycket bollar att jobba med. Kanske skulle vi spela med två forwards, åtminstone på hemmaplan. Bergholtz, som jobbade och slet i vanlig ordning fick lägga mycket av sitt energi i defensiven, att begära, att han även skulle agera avslutare vore för mycket. Funderar ibland, ifall inte Marcus skulle vara som klippt och skuren i en ”Brolinroll”, dvs. utifrån en högerposition på mittfältet få en fri roll. Det skulle ge utrymme till ännu en renodlad forward.
Såg, att Oliver var missnöjd, när han byttes ut. Det skall han självklart vara men inte med sin insats. Han är en väldigt lovande fotbollsspelare, som vi också fortsättningsvis kommer att få stor glädje av. Ryan Finleys seriedebut kunde inte ha blivet mer lyckosam. Även han blev stor matchhjälte, liksom Oliver förra matchen. Efter matchen snyggaste kombination med Vlados klack, som lök på laxen, avslutade Ryan kliniskt intill målvaktens högra stolpe. Det känns, som om det kommer många fler mål från den foten.
Trots allt beröm så vill jag ge det mesta till kollektivet, laget, ledarstaben inbegripen. Det är där ÄFF: s verkliga styrka ligger idag och det kommer att generera många poäng framöver.
Halmstad på söndag, en ny spännande match att se fram mot. Förhoppningsvis kryper Ängelholmarna ur sitt vinteride och går på matchen så vi kan spränga tusengränsen, publikt.
Halmstad får ses som favoriter men en poäng skall det bli, varför inte 2-2.!
Tycker Helgonet 48!

About Lars Carlsson

Hej! Jag heter Lars Carlsson och är lärare till yrket. Har ett förflutet inom idrotten. Speciellt fotboll ligger mig varmt om hjärtat. Har under 10 års tid skrivit ett stort antal artiklar om idrotten i Ängelholm. Emellanåt har jag även skrivit jag om samtiden. En del av det materialet kommer jag nu att publicera.
This entry was posted in Uncategorized. Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *